Skip to main content

Packlista för turskidåkning

Än idag skriver jag frekvent packlistor eller utrustningslistor inför mina stundande äventyr. Efter turen kompletterar jag med anteckningar om hur det har funkat eller vad jag vill göra annorlunda då jag har det färskt i minnet och känslan kvar i kroppen om hur det kändes eller skulle känts om jag tagit med eller lämnat någon extra sak eller klädesplagg. Generellt så har man ofta med sig för mycket saker och ibland är små enkla packlistor bra att ha så du fysiskt kan bocka av efterhand som det åker ner i packningen. Särskilt i mitt fall då flera saker i vardagen tävlar om uppmärksamhet samt att mina barn ibland plockar upp saker ur ryggan eller från högen på vardagsrumsgolvet för att fråga vad det är för något osv.

Frågor angående “rätt” vildmarksutrustning ökar. Det som funkar för mig behöver inte vara rätt för dig. Vi är alla olika och har olika behov men med denna detaljerade packlista med resonerande texter vill jag berätta lite mer om hur jag tänker när det gäller alla de specifika grejerna som jag har med mig då jag är ute på tur och ge dig mer kött på benen inför ditt kommande äventyr. Vissa föremål är nödvändiga men de finns i många olika varianter! Hur lång turen är spelar roll men det mesta ska du ha med dig oavsett om du är ute 1 natt eller 9 nätter. Det som förändras i stort är mat, bränsle och i viss mån även batterier. Utöver denna lista kan det naturligtvis finnas ytterligare behov av utrustning, beroende på resans karaktär. Kom ihåg att teoretisk kunskap inte är samma som att kunna det praktiskt. Var ödmjuk inför uppgiften och välj ut det som passar dig för den kommande turen.

Under färd

Skidor

Jag har idag ett par skidor som är 208cm långa, med stålkant. På dom har jag monterat Rottefella BC Magnum bindning men körde tidigare den äldre klassiska 75mm 3 -pins bindningen. Båda funkar i mitt tycke bra för turskidåkning. Bindningar finns i många olika typer och stilar, men de kan delas in i tre grupper: kabelbindningar, tåbindningar och pinbindning. Jag valde tåbindningen eftersom den låter mig röra mig mer fritt men samtidigt ger den mer belastning vid infästningen av din pjäxa. En längre skida är ett bra val då den både är kursstabil och inte sjunker ner i snön lika mycket som en kortare skida. Har du skidor som har några år på nacken kan det vara värt att kolla att spannet är okej, att bindningen sitter fast, skruvar sitter i och bindningen ser hel ut och funkar som den ska, slipa stålkanterna om det behövs osv. Glöm inte att även vallningsfria skidor behöver glidvalla. Det ska inte finnas något mellanrum mellan skidan och bindningen! Ska du ha ryggsäck tycker jag även du ska prova skidorna med en packad ryggsäck på då detta kan påverka. Vallningsfria skidor är de som majoriteten föredrar och är oslagbara i skiftande snöförhållanden.

Tips! Hade jag köpt nya skidor och bindning idag hade jag valt Rottefella Xplore pinbindningen på Åsnes Combat Nato Jeger skidorna. De är bredare i framkant än vad mina befintliga är och har en förstärkt kärna. Då jag mestadels går först, oftast är tyngst och har mest packning skulle jag få se mina skidor lite mer under dagen då jag får bättre bärighet i snön.

Använder idag: Åsnes Amundsen BC Fram med NNN BC Magnum bindning

Stavar

Ett par rejäla stavar med stor truga är att föredra. När jag åker utför med pulka låter jag staven hänga fritt  med hjälp av handledsremmen bredvid mig medans jag håller i pulkans skaklar för mjukare och säkrare åkning. Det är lättare att bromsa pulkan, va med i åkningen och slipper skada tummen om du trillar. Ofta är det lätt att trilla om man är ovan eller då man tar första turen för året. Speciellt när man har åkt över en liten rygg och pulkan kommer strax efter och trycker på då den vippar över. Det finns stavar med mindre truga gjorda för sommarvandring eller snöskovandring, oftast trycker iallafall jag ihop dessa teleskopstavar under dagen vid belastning och man får ofta regelbundet länga dem då de inte är gjorda för skidåkning. Godset och låsningarna är också mer robusta på skidstavar gentemot vandringsstavar. En del går att justera med hjälp av ett multitool-verktyg om de eventuellt skjuts ihop så att de nyper bättre då du låser dem.

Använder idag: Black Diamond Traverse Ski Poles

Pulka

Det finns många varianter när det kommer till pulkor. Jag har valt en pulka från en norsk tillverkare som är 144cm lång och som räcker mer än väl för mig då jag är ute. Från början hade jag en 118 men ett byte med en deltagare jag guidade i Sarek gör idag att jag har en lite större pulka. Ska du dela pulka med någon är såklart en pulka med större volym att föredra då de blir benägna att välta och spåra dåligt om de blir höga och vikten hamnar fel. Skaklar som är hopfällbara på mitten gör transporten till och från fjället betydligt enklare. Alla pulkor jag testat får plats på hatthyllan ovanför sittplatserna på exempelvis X2000 om man inte packar dem för högt. I vissa fall även under nedersta sängen i en liggvagn alternativt köper hela sovkupén och låta pulkan få en egen sängplats och kan låsa in allt då du sover eller sitter i bistron. Sovkupéerna är små och delar du kupé med andra har jag ibland lämnat pulkan på hatthyllan i sittvagnen då det allt som oftast finns mycket mer plats där.

Använder idag: Fjellpulken X-Country 144 Touring

Ryggsäck/sele

Jag har egentligen aldrig använt enbart sele utan har kombinerat min sele med Fjällräven Singi 48 ryggsäck. I ryggsäcken har jag det som behövs för dagen så att jag inte behöver öppna pulkan mer än nödvändigt. Vill jag enbart ha en lätt ryggsäcken packar jag endast sovsäck och dunjackan däri. Ryggsäcken ska enligt min mening vara lätt för en njutbar färd! Vissa ryggsäckar har korta plattbands loopar eller annat liknande för att fästa skackeln i på sidan av avbärarbältet. Vissa funkar okej medans jag upplever att andra blir ryckiga i och med att de åker fram och tillbaka i loopen då alternativt O/D ringen eller öglorna är för stora eller är för lösa.

Tips! Om pulkan känns tung och du inte kommer uppåt i backarna är ibland lösningen att tillfälligt lasta över tyngre saker i ryggsäcken om du har en. Vikten hamnar då mer direkt under fötterna istället för att dra dig bakåt. Detta beror till stor del att man inte har rätt teknik eller går för brant.

Använder idag: Fjällräven Singi 48 utbytt med Fjellpulkens midjebälte.

Glidvalla

En liten kloss, inte större än en tändsticksask, att använda då det behövs lite mer glid. Kan göra underverk även på vallningsfria skidor eller under pulkan. Bättre glid och roligare då det känns strävt.

Stighudar

Ofta kan man ta sig an uppförsbackarna på olika sätt men ibland behövs ändå stighudar, speciellt om pulkan är tung och tekniken fallerar. Jag har ett par hudar som är snäppet kortare än skidorna och rundade i bakkant för att sitta på bättre. Kolla så att limmet är bra och ha för vana att ta på stighudarna när de är varma eftersom de då fäster bättre. När de sedan plockas av och åter sätts ihop ska kanterna följas åt. Jag brukar sätta ihop dem mot sig själv. Gör detta ordentligt så att limmet fungerar tillfredsställande under hela turen. Vissa vill ha halv längd eller smalare då det ger bättre glid men ändå helt okej fäste under själva trampet. Mina stighudar fäster man med hjälp av en loop på spetsen längst fram på skidan. Loopen är fäst med två nitar. Har man kört över dessa loopar med skidspetsarna under några turer kan det vara läge att kolla om dessa behöver bytas ut eller om de är okej fortfarande. Idag har de mest en stor bygel som täcker ovansidan och därmed håller bättre.

Tips! Ibland kan stighudar även behöva impregneras då de klibbar och är plusgrader. Finns små flaskor att köpa som gör underverk i fält.

Använder idag: Montana Skins (45mm breda)

Pjäxor

Jag har valt ett svenskt märke med en innersko som kan plockas ut. Jag har bra utrymme framför mina tår fram till själva pjäxan (~15mm). Jag har oftast både en tunnare och en tjockare strumpa på mig samt ibland även någon form av plastpåse som fuktspärr för att hålla allt utanför påsen torrt. Prova runt lite och se vad som funkar bäst för dig. Innerskon är lätt att ta in i sovsäcken under natten och funkar även bra i mina bivackskor. Bra tur-pjäxor bör vara lagom fasta utan att vara styva eller för hårda, men ändå ge tillräckligt med stöd i utförsbackarna. Ordningen liner, plastpåse, tjockstrumpa funkar för mig. Matkassar med butikens namn som man köper i affären funkar oftast någon dag eller så innan de går i sönder i limningen (iallafall för mig).

Använder idag: Lundhags Guide BC (filtinnersko)

Underställsbyxor

Jag skidar oftast i ett par tunnare slätstickad ullunderställsbyxor. De är varma nog för mig och då de är just slätstickade (mer kontaktyta, tätare stickat) transporteras svett snabbt bort och då de binder mindre värme kan jag skida på relativt hårt utan att svettas för mycket. Detta kan jämföras med rundstickad ullfrotte som har mindre kontaktyta, mer luft, och därmed i jämförelse är mycket varmare.

Använder idag: Woolpower Lite

Skalbyxor med hängslen

Ovanför mina underställsbyxor har jag ett par skalbyxor med hängslen (bib). De stoppar effektivt vinden och håller mig varm då vi skidar. Jag har även knäskydd i dessa. Det håller mina knäna varma i busväder samt senare under dagen då jag gräver ner snöpinnarna till tältet, sitter och visar saker samt fixar med diverse utrustning. Skalbyxor med hängslen i kombo med anorak kan göra det stökigt om du inte har en praktisk lucka som enkelt går att öppna då du ska göra dina behov då anoraken först måste av då. Enkelt när man har vanan inne och köpt rätt grejer. Dyrt om det blir fel och jobbigt om luckan ska öppnas snabbt men man inte hittar den lilla blixtlåsen. Saker som ibland spelar roll och som andra aldrig tänkt på.

Använder idag: Fjällräven Eco Tour Trousers med knäskydd och ibland Arc’teryx Beta AR skalbyxor.

Damasker

Det är lätt hänt att du får snö runt fotleden då snölåset på byxorna glider upp över kanten vilket leder till att både du och kängan blir blöt och med du kall. Det går åt en massa energi att torka grejerna och man blir lätt bitter och negativ då fötterna är viktiga för att både ta sig framåt och må bra ute i fält. Damaskerna adderar även ett extra lager runt anklarna och många har lättare att behålla värmen i fötterna. Prova dig runt och se vad du behöver för att må bra!

Underställströja

Gillar även här de slätstickade i ull. Ibland har jag en långärmad brynja underst då denna är väldigt skön då man har hög intensitet.

Använder idag: Woolpower Lite följt av Aclima Woolnet

Mellanlagerströja

Mellanlagerströja med kort dragkedja för ventilation. Skön då det är lite blåsigare och temperaturen faller. Bygger fluff då den är lite tjockare. Perfekt att ha då det blåser och trycker på lite på skaljackan. Blir jag för kall i Woolpower LITE bygger jag lite diff med denna mellanlagerströja och då kyler det inte lika mycket genom skaljackan.

Använder idag: Woolpower 200g Ullfrotté

Anorak /skaljacka

Jag har en grövre anorak med blixtlås på sidorna så att jag lätt kan vädra ur. Kängurufickan är bra att ha lite saker i som man frekvent behöver. Det är dock lätt hänt att halva packningen hamnar där under dagen. Den jag har är inte en anorak med membran utan är gjord av en bomull/polyester blandning. Skaljackan är lättare och vattentät men anoraken diffunderar (andas) bättre och jag uppskattar den mest. Min skaljacka har jag historiskt inte alltid tagit med mig men nu för tiden är det inte konstigt om det skulle bli både plusgrader och nederbörd under en vintertur i mars. Sarek och sista halvan mars är inte en säkerhet för att det är stadiga minusgrader.

Använder idag: Fjällräven Anorak No 8 samt Arc’teryx Beta AR jackan.

Vindjacka

Då det bara är några enstaka minusgrader och vädret är fint räcker det för mig att enbart ha ha underställströja samt en vindjacka med huva. Lätt och skönt!

Använder idag: Fjällräven High Coast

Keps/mössa

Jag har oftast en tunnare liner mössa alternativt en keps med öronlappar under färd. Keps med skärm är skönt då det är soligt samt rejäla öronlappar då vinden viner. Min mössa med öronlappar är den fulaste i världen enligt frugan men jag är varm.

Använder idag: Klättermusen Mysse 3.0

Vantar

Jag brukar köra tre olika sorters vantar som går att variera. Närmast har jag en liner vante i ull. Ibland byter jag ut denna mot en trädgårdshandske eller en så kallad montagevante då de är slitstarkare. Skön att ha när jag håller på med kök, kamera och annat. Som mellanlagers vante använder jag en lovikka vante som min fru har stickat åt mig och ytterst har jag en skalvante som är vind och vattenresistent. Den inre vanten är den enda som jag har som fingervante medans de andra är tumvantar. Tumvantar värmer mer då de inte delar på fingrarna och samlar ihop dem mer medans fingervantar delar dem och fingarna får då klara sig lite var för sig. Tar man av dem hela tiden för att göra saker så får man tänka om eller lära sig att bara ta av ett eller två lager. Mina skalvantar har jag satt förlängda plattband på över ryggen då det blir enklare att tajta åt runt handleden när alla vantarna är på och “krabbeffekten” är påtaglig.

Mitt val: Hestra skalvantar + Woolpower Lite/200 tumvantar ev montagevantar och ofta egenstickade.

Solglasögon/goggles

Jag använder oftast mina slipade solglasögon och har valt bort goggles. Jag har glasögon i vanliga fall. Googles skyddar bättre mot vind och ströljus.

Använder idag: Gamla slipade Nike

Putsduk för solglasögon/goggles

Vantarna/ullkläderna funkar inte så bra. En enkel putsduk väger inte många gram och gör underverk. Om inte annat så kan du njuta mer av omgivningen då man faktiskt ser den. Perfekt sak att ha i kängurufickans lilla extra fack.

Energiintag

Fika ofta och mycket. Jag brukar ha en lite längre fika, lunch och ytterligare en fika innan vi åter slår läger. Längden varierar på väder och vind men snacks som går enkelt att äta som tex nötter, ölkorv, choklad, mandelmassa behövs det mycket av under en vecka. Variation är också bra!

Vätska

Att dricka små mängder ofta är viktigt under en vintertur. Då vi smälter vattnet kan det även vara bra med C-vitamin brus, Resorb eller annat. För min del blir det mycket Nyponsoppa, blåbärssoppa samt buljongtärningar. Jag gillar buljongtärningar då det är mindre socker, vätskan riskerar inte att klumpa ihop sig samt att det inte fastnar i korken på samma sätt som tex nypon/blåbärssoppa.

Första hjälpen-kit

Jag har alltid ett första hjälpen med mig. Ute på vintertur är kitet lite annorlunda. Vindsäck,  överskott av varmvatten i thermos, kläder och lite annat är också med i tänket. Det viktiga är att vara varm, torr, mätt och att ha möjligheten larma om det är illa. Skriver detta under kategorin färdsel just för att det ska finnas snabbt tillgängligt vid behov även när vi färdas framåt och inte bara under morgon/kväll. Självklart kan tyckas, men jag har också lyckats packat ner det i pulkan utan att enkelt komma åt det.

Solskyddsmedel

Näsa, kindben och resten av ansiktet blir lätt bränt om det är fina dagar. Mars är fortfarande en vintermånad jämfört med april men solen tar. Skydda dig! Gärna 50+

Kamera

En kamera för att föreviga äventyret är alltid kul. Jag har en hållare som jag fäster på ena axelremmen till ryggsäcken. Det är då lättare att ta bilder vid färdsel. Batteriet blir kallt så förvara gärna det i en ficka eller vante under dagen. Då jag har en systemkamera kan jag ta kameran och få ett hum om bilden genom sökaren, sätta in batteriet, göra mina inställningar, kolla så att fokus ligger rätt, samt fixa vitbalansen med gråkortet. Alltid raw-format för min del. Sitter med en hållare från Peak Design på vänstra axelremmen under tur. Jag har inga problem med att batteriet funkar dåligt i min kamera även om det konstant sitter i kameran ner till – 25 Celsius men har idag mitt fjärde hus av denna sort.

Använder idag: Canon 5D Mark II med 24-70mm 2,8 L USM

Toapåse

Brukar jag ha i en liten vattentät påse som jag fäst på ryggsäcken eller uppe på pulkan. Alcogel, toapapper samt eldstål för möjligheten att enkelt elda toapappret alternativt en liten påse att samla allt toapapper i. Alcogel gör huden kall när den avdunstar och man kan istället använda en hård tvål eller liknande. Jag har provat runt lite men föredrar Alcogel.

Kompass

Jag har en spegelkompass. Dels kan man navigera med den men du kan också signalera och använda spegeln om du ska sätta in/ta ut linser. Ibland då jag går i dalgångarna är det kul och ibland även nödvändigt att krysspejla för att få fram ens position och då blir det mer exakt med en syftkompass jämfört med en vanlig. Jag gillar när kompasserna är lite längre med en mätsticka på sidan då den blir lättare att greppa med tjocka tumvantar.

Karta

50.000 är lättare att navigera med. 1cm är 500m kontra en 100.000 karta där 1cm är 1000m. Är du inkörd på en skala och byter så tar det oftast lite tid att få känslan för var man är, ekvidistans mm. Jag brukar förvara kartan i ett vattentät kartfodral placerad i höger benficka då jag skidar. Där är den inte vägen och jag kan snabbt få fram den för att checka av den mot omgivningarna framför mig.

InReach

Omdebatterat ämne det här med kommunikation på tur. Jag har alltid min InReach med mig för kommunikation med familjen då jag har fru och barn. Jag kan lägga in waypoint, markera bra tältplatser samt dubbelkolla att vi navigerat rätt och faktiskt ligger där vi ska. Jag tar ibland stöd av denna denna då terrängen blir rörig, när jag rör mig långt i mörker eller vid långvarig white out. Dock så gillar inte jag att använda den för mycket då jag väldigt enkelt fastar i enkelheten i att bara kolla på den. Lite som parkeringshjälpen på bilen. Jag kopplar bort hjärnan och söker inte av lika aktivt. Litar liksom på att det piper om något är i vägen. En dag kanske den inte funkar och då smäller det. Med GPS och Inreach är det samma sak. Hänger man med på kartan ser man också mer av det vi kom dit för att se. Är sikten på väg bort eller du vill veta mer exakt var du är kan du enkelt krysspejla och få din position. Genom åren har jag också tyvärr fått larma genom denna InReach. Senast då jag bistod ett mindre gäng utanför min guidegrupp där en kvinna med bruten nacke och skadat ansikte behövde hjälp. Om du skaffar dig en InReach eller liknande är mitt tips att lära sig använda den på riktigt. Skriv meddelanden, kolla väder och funktioner. Kör waypoints mellan ICA och hemmet. Skapa en rutt och följ den tillbaka. Jag har den äldre Explore+ med knappar på själva enheten. Enkel att skriva lite längre meddelanden på med vantar och utan att ha den kopplad med blåtand till telefon.

Färdplan

Följer du din färdplan? Har du koll på dagens mål, eventuella hinder på vägen samt vad dagens sträcka kan ta i tid? Skönt att ha i åtanke morgon/kväll. Att i grupp prata om det innan, under och efter kan vara ett sätt att få ut det bästa från varje dag. Här kan du få mer information om hur du formar en färdplan.

Navigering & kommunikation

Vid lunch

Tjock dunjacka

Med tjock menar jag en fluffig expeditions-dunjacka med en vikt på runt 0,8-1,4kg (min väger in på 1,4kg). En rejäl som man kan ta på när det stormar, gömma sig i då man lunchar samt när man står still en längre tid. Bra huva och stora fickor både in och utvändigt. Skön att ha även om olyckan är framme eller då man behöver laga något.

Vindsäck

Att kunna krypa in i vid behov för att komma undan vind och kyla om än bara för en stund. Gör att man kan pausa längre och njuta mer. Det går även bra att isolera nedkyld person i denna genom att krypa in tillsammans för att tex ta av pjäxor och strumpor och värma dennes fötter i din armhåla, mata med energi och varm nyponsoppa eller liknande. Lär dig hur man använder den! Att “bara” sitta i den med vinden direkt mot ryggen och en tunn duk emellan hjälper inte mycket. Byta om/ byta tampong osv funkar också bra om man vill komma undan lite. Sitt på liggunderlag och ha ryggsäcken eller annat stabilt mot vinden. Använd det du har!

Spade

Jag gillar spadarna som är lite rejälare. Gärna av metall då de inte flexar på samma sätt som plast. D handtag före T handtag då det är lättare med tumvantar. Vissa går att förlänga så att de är enklare att gräva med då man har tumvantar. Att gömma sig bakom en snövall i form av en lätt C-formad figur gör mycket. Alla behöver inte ha spade men många små spadar gör underverk när det behövs. Dessa används också för att gräva ner och upp snöankare, gräva ur absid samt vid toalettbesök.

Thermos

Brukar använda en 1,9 liters från Stanley. En stor har mer vätska och förlorar inte värmen lika snabbt. Min har ett rejält handtag på sidan. Vänder man på det så går denna i sönder har jag ingen. Beroende på hur din historik med termosar ser ut kanske 2st 1liters är bättre? Jag använder nästan aldrig allt mitt varmvatten under dagen. Tanken är att dricka det under dagens gång samt för att blötlägga den torkade maten vid lunch. Utöver det vill jag kunna ha vatten över för att dela med mig, värma en person med hjälp av en extra halvliter i Nalgene i en vindsäck eller liknande. Vart ska du och vad kan hända?

Longspoon

En lite längre sked i bamboo. Lättare att äta frystorkad mat med om man inte kan riva av påsen på två ställen. Kort sked och lovikkavantar blir hårigt och kladdigt. Jag äter frukost, kvällsmat och lunch med denna. Jag har också en i reserv om denna eventuellt skulle försvinna, om än tillfälligt, eller knäckas.

Lunch

1st torkad portion mat/dag. Jag sitter ofta ute utan något bättre skydd. En torkad maträtt som man enkelt häller varmt vatten i från en thermos är enligt mig det bästa under dagen då du rör dig. Du rör om och har den innanför dunjackan till den är färdig att äta. Till det har du 1 liter blåbärs- eller nyponsoppa (per dag). Buljong funkar också bra att dricka. Lätt att förbereda och gott!

Isolerad matpåse

Jag packar om mina REAL, LYO (torkad friluftsmat) i 1 liters fryspåsar med ziplock funktion. De tar då mindre plats och ska du spendera en vecka eller mer ute blir det skillnad i både vikt och volym. De blir ~10 gram lättare per portion och är du ute i 10 dagar och äter du 3st om dagen blir det ~300 gram skillnad enbart här. Jag använder en REpack från Hyperlight Mountain Gear som håller den torkade maten varm medan den återfuktas.   Oftast har jag hela paketet med mat, vatten och den isolerade matpåsen i innerfickan på dunjackan medans maten återfuktas.

Tips! Tänk på att fryspåsarna inte klarar kokande vatten! Läs på paketet när du köper dem var gränsen går så slipper du tråkigheter. REpack går även att använda som den är med originalpåsarna alternativt kan du ta en matthermos istället. De första 10+ vinterturerna i Sarek hällde jag enkelt varmvatten i påsen, stängde den, masserade den lite och stoppade den i innerfickan vilket också funkade bra. Välj din nivå av nörderi.

Tält

Jag förespråkar ett 4 säsongs tunneltält. Likaså bra ventilationsstrutar på båda kortsidorna samt en större absid. I den större absiden kan man gräva ut en såkallad köldgrop så att man kan stå upp i gropen utan att huka sig eller sitta och dingla med benen då man lagar mat och äter. Det är väldigt skönt att kunna mecka med utrustningen samt packa upp och ner medan man står i gropen. Om jag ska vara ärlig har också tvåans behov gjorts här då vädret varit riktigt kasst innan tältet rivs helt för avfärd. Insynsskyddat, ingen vind och grop redan grävd! Jag satte tidigare lite band eller snöre i dragkedjan för att enkelt kunna öppna och stänga med tjocka tumvantar.

Markspik

I detta fallet snöpinnar. En större form av pinne som är C formad och har ett längre snöre med karbin fäst i mitten. Jag använder 3 på varje kortsida samt 4 på varje långsida. 14st totalt på mitt tunneltält. De grävs ner i vinkel från tältet så de inte åker upp då de spänns eller påverkas då vinden rycker i tältduken. Man kan kolla hur tältlinan och hållare är fastsydda för att hitta rätt dragvinkel. Rakt ut på långsidorna och på kortsidorna medans de i sidorna vinklas lite. I början av mitt vintertältande skapade jag egna markspik i plywood samt av bilskrapor till bilar och persedelpåsar. Jag vet också folk som köpt diverse rör eller U formade saker på löpmeter och fixat själv för att få ner priset.

Bågar

4-säsongs tält har oftare tjockare bågar som ska hålla för mer tryck och ryck och inte flexar lika mycket i hårt väder. 3-säsongs blir lite fladdrigare och ger med sig lite mer i hård vind. En del personer använder dubbla bågar i alla kanaler men jag har aldrig provat detta även om jag har haft extra bågset med mig. Jag rekommenderar att köra med de bågar som följer med 4-säsongstältet. Har du använt det under längre tid eller lånat/hyrt tältet hade jag kollat så att reservshylsan samt den extra tältbågesektionen är med. Jag kollar alltid duken samt alla ändarna på varje tältbågesektion så att inga sprickor, hack eller annat kan överraska en när jag väl är ute. Viktigt att de är rätt ihopsatta samt att man inte tvingar isär sektionerna när de fryst ihop. Man får då greppa på båda sidor om delningen och blåsa långsamt en stund på dessa för att kunna dela dem.

Förvaring av tältet

Min pulka har ett överdrag som ligger dubbelt under det elastiska repet och spännremmarna. Mellan dessa dukar lägger jag tältet då jag rullat ihop det. Jag rullar ihop duken så att jag vet vilken absid som kommer fram först då jag plockar fram det samt försöker få in allt då jag rullar ihop det så att bara markduken syns utåt på det rullade tältet. Vissa företag säljer så kallade tältkondomer vilket göra att man skyddar tältet då man gör detta och kan då lägga tältet helt ovanpå pulkan istället om man vill det. Är man lite haj på tält och vill ha en snabb resning/rivning av tältet kan man istället för att ta ur bågarna dra undan tältduken till hälften och dela bågen på mitten och därefter vika den över den andra halvan av bågen och slutligen rulla in bågarna i duken. Då nyper inte bågarna duken och det går snabbare att resa tältet.

Förbereda platsen

När jag bestämt mig för en plats att sätta upp tältet på tar jag av mig ryggsäcken och kopplar loss pulkan. Jag plattar till marken där tältet ska stå genom att gå fram och tillbaka samt i sidled så att snön packas. Jag packar sedan upp spade, snöpinnarna och dunjackan och låter marken frysa till en stund vilket den gör efter din beröring. Är det riktigt dåligt väder kan man gräva ner sig en bit och sedan packa med skidorna. Tältet utsätts då inte för lika mycket vind då det är lite begravt i snön. Vad som är lagom djupt är svårt att säga men jag gillar att ha luft genom ventilationsstrutarna så hade kanske satt nivån där eller lite innan. Fast är det hårt väder lär den sidans strut vara stängd oavsett.

Sätta upp tältet

Jag kollar vilket håll vinden kommer ifrån och sätter den lilla absiden om jag nu har två på tältet mot vinden. Jag sätter pinnarna nere vid marken först (följ sömmen ut så att draget blir rätt) följt av stormlinan. Blåser det mycket eller prognosen ser dålig ut blir detta än  viktigare. Därefter reser jag tältbåge sektion 1,2,3,4… och slutligen markspiken på andra kortsidan (oftast genom att först lyfta tältet lite lätt och dra det “rätt”). Är vi två i detta läget och allt är under kontroll brukar vi dela på jobbet så att den ena personen gräver ut absidens köldgrop medans den andra sätter i resterande stormlinor, sträcker dessa samt lägger snö runt hela tältet längs med duken för att slippa snösprej på eventuell utrustning i absiderna.

Gräva ut absiden

Är man osäker på snödjupet kan man med en snösond eller baksidan av skidan mäta djupet på snön. Baksidan av skidan försöker jag dock undvika då man eventuellt kan trilla och skada sig eller skidan. Har sett äldre skidor som delat sig i baken då detta görs samt personer som trillar då balansen inte är tillräckligt bra efter en lång dag på fjället. Nyanser av säkerhet som kan vara avgörande. Med det sagt gör jag ofta båda två. Beror på dagsformen och hur snabbt vi vill komma in i tältet.

Eftersträcka stormlinorna

Gör jag vid de sista kvällsbestyren dvs toa och tandborstnings-rundan. Det är ofta då jag ser norrsken, fryser ett tag medan man njuter av skådespelet och sedan kryper ner i sovsäcken.

Plocka in samt säkra utrustning

Under kvällsrundan tar jag också och checkar av tältlägret så vi har koll på all utrustning. Dels så vill vi inte att den blåser bort eller faller på tältduken. Vi vill inte heller att den försvinner om det faller mycket nysnö. Pulkan brukar jag vända upp och ner med skakeln skyddad under så att någon inte råkar trampa på den. Skidor samt stavar hamnar också oftast under pulkan eller liggandes längst tältet.

Lägret

Lägerliv & mat

Värme och kläder

Alla turer blir trista och jobbiga när du fryser! Här ska du tänka riktigt jäkla varm, inget halvdant!

Snöborste

Kan vara bra för att ta bort snö från utrustningen samt för att borsta rent innertältet. Då jag använder min lilla diskborste med skrapa från MSR sopar jag enkelt av golvet med handsken istället. Ibland kan denna även vara bra för att borsta av iskristaller i taket osv.

Använder idag: Diskborste från MSR

Liljeholmes ljus

Vet att det blir mer vikt av detta men att ställa ett ljus per kväll i absiden för mysfaktorn är guld värd. Lite som en liten lägereld. Kommit på mig själv många gånger då jag sitter med trötta ögon och vilar min blick på detta avslappnande varma ljus. Personligen låter jag mitt ljus slockna av sig själv under natten genom att brinna ner i snön.

Bivackskor

En gudagåva! Lätta dunskor med överdrag för att ha i och utanför tältet. Ihop med mina fleece innerskor från pjäxorna är de underbara att ha och håller dina fötter varma. Jag brukar byta om till dessa så fort jag tar av skidorna för att vandra runt i camp eller när det lagas mat. Ibland går jag även runt i dessa på morgonen och låter 2st 500ml Nalgeneflaskor värma mina skidpjäxor medans jag tar ner tältet. Jag har även lagt in en extra sula skapad av ett 14mm liggunderlag i dem. Då nackdelen med mina är att de bara är i ankelhöjd kompletterar jag även dem med Helsport Footbags för att hålla snön ute då jag fixar utanför tältet. Jag har även vandrat iväg utanför tältlägret med denna setup för att kolla in toppen av Bierikvárásj.

Använder idag: Exped’s med Helsport Footbags

Anteckningsbok & blyertspenna

För att anteckna mina tankar och upplevelser. Blyertspenna för att den funkar bra i alla vinklar och även i kyla.

Kök

Jag använder ett multifuel kök som man lätt kan laga och underhålla i fält. Vissa har 1 huvud eller ett så kallat munstycke/burner head medans andra har flera. Kolla så att det du använder funkar med kemisk ren bensin om du nu förespråkar det. Då köket har ett huvud funkar köket okej på alla sorters bränsle medans flera huvuden funkar mer optimalt på alla sorters bränsle då hålet i munstyckena är optimerade för just det bränslet. Reserv pump samt lagningskit är klokt. Är det flera personer som ska ut med flertalet kök kanske det är värt att kolla om alla använder samma sorts kök då service kit och reserv pump funkar till samtliga. På vinterturer sätter jag fast mitt kök på en tunn träskiva klädd i aluminiumtejp. Aluminiumet suger inte åt sig snön som smälter och gör det lättare att hålla rent. Jag brukar även sätta fast bränsleflaskan med en rem. Man måste enkelt kunna ta loss flaskan lätt då den behöver fyllas på eller om du ska stänga av och därmed behöver flippa flaskan för att minska trycket först! Till köket ska det finnas ett bra vindskydd som håller värmen inne. Kök kan vara luriga när man är ute… flamspridaren kan bli ojämn, hålet i “huvudet” kan skräpa igen eller få ett hack i sig och då går lågan snett. Packningar kan behöva smörjas och pumpen kanske inte håller trycket då lädret är torrt. Lär dig köket och kolla igenom det innan! Jag brukar komplettera med en fold-a-cup eller använda en thermos kopp/lock för att skopa vatten då det är enklare att få ner det i Nalgene flaskorna även om det är widemouth samt att minsken att skålla sig är enormt mycket mindre. En mindre tratt kan också vara hjälpsam.

Använder idag: Primus Omnifuel (den äldre versionen)

Bränsle

Kemisk ren bensin. 2,5-3dl/per person och dag klarar jag mig bra väldigt bra på. Jag brukar runda uppåt då det oftast säljs i flaskor om 1 liter. Är det kallt går det mer och tvärtom. Kastruller med värmeväxlare, vindskydd, vilken mat, vatten/is eller snö och annat spelar också roll. Detta är min siffra…vilken är din?

Använder alltid: Primus Power fuel

Kastruller

Det finns många kastruller på marknaden… Jag föredrar 2-2,3 liters kastruller med värmeväxlare. Det sparar bränsle och minskar koktiden. Vissa kastrullset som t.ex. Primus Primetech säljs med tillhörande isolerande påse. Du kan då göra flera uppkok och därmed hålla värmen på den ena kastrullen och dess innehåll medans du gör något kompletterande på köket. Ett bra lock behövs! Jag skriver detta om lock då flertalet människor som jag guidat har glömt bort att ett bra lock är A och O i denna värld. Försök att försluta köket så bra som möjligt med vindskydd och lock för att hålla kvar värmen och effektivisera snösmältningen samt vädra ordentligt om du använder köket i tältet! Kom ihåg att även köket behöver syre för att brinna bra.

Mitt val: MSR Alpinist 2 Cook System med MSR Heat Exchanger. (tagit bort muggarna)

Eldstål /tändstickor

Eldstål är kanon och funkar alltid! Tändstickor för att tända ljuset. Annars får man tända köket för att tända ljuset vilket blir lite omständigt. Att ha två lösningar och förvara dessa på två olika ställen är också bra om det ena skulle försvinna om än bara för stunden. Då elstål har små flis som lossnar då den används kan det ibland skapa internal burnings på köken vilket inte är bra. Vi nördar igen och det är inte aktuellt med multifuelköket jag använder.

Skräppåse

Att förvara allt skräp i. Ha i åtanke redan från start vad som kan tänkas bli skräp och vad du kan minska ner genom att packa smart hemma. Jag försöker även sortera mitt skräp ute i fält så att det är lätt att slänga när man kommer i mål eller passerar en fjällstation. Då behöver man inte stå och sortera en veckas skräp i efterhand.

Stekspade/slev osv

Beroende på matval behövs lite olika köksattiraljer. Jag gör alla mina maträtter med min sked och en stekspade. Ibland tar jag med ett mindre rivjärn för att riva högar av parmesan att ha uppe på maten. Funkar bra även på frystorkat och gör en ibland ganska homogen tråkig massa till en lyxmåltid.

Matskål

Finns många olika. I vanliga fall använder jag en tallrik av metall men på vintern ersätter jag den med en rund tallrik av plast. Den ser ut som något hunden skulle kunna dricka ur och funkar perfekt. Även när mina tjocka tumvantar är på.

Mitt val: MSR DeepDish plate från kastrull kitet

Bestick

En sked med långt skaft som den jag har vid lunchen är det jag alltid använder på vintertur. Ibland hade det kanske varit skönt med ett bestickset men en sked funkar bra allt som oftast. En kniv har du i multitool-verktyget de fåtal ggr du behöver den. Välj verktyg beroende på matval. Står spaghetti på menyn dagligen kanske en gaffel är att föredra.

Hörlurar

Efter några dagar av snålblåst, kalla vindar som med slipande effekt drar förbi tältet eller flyger förbi och mellan benen dagtid så kan det vara skönt att plugga in hörlurarna för några powerballader, soundtracket för filmen Into the wild eller Markoolio’s Vi drar till fjällen för att bryta lite.

Pannlampa

Används vanligtvis i och runt camp enbart. Jag har en som är lite större och drivs av 4st AA batterier. Batteripacket sitter i nacken och går att koppla om och placera i innerfickan vid extrem kyla för att inte förlora kraft. Jag tycker det är skönt att ha några uppsättningar batterier, kunna lysa med full kraft då det behövs och dimmra ner då jag bara behöver ledljus. Har du en pannlampa som har inbyggt batteri behöver man ha möjlighet att ladda med en powerbank om du är ute en längre tid. Ta isåfall med rätt sladd! Använder man flera elektroniska saker som drivs av batterier kan det kanske vara värt att vid inköp kolla så att samtliga går på samma batteristorlek? Lithium batterier är det jag uteslutande använder då de inte förlorar kraft i kylan.

Använder idag: Black Diamond ICON 700

Isolerbyxor

Jag har ett par byxor med fullängds blixtlås. De är av syntet och jag använder de mest i lägret utanpå mina underställsbyxor. Det finns flertalet att välja på. Dun eller syntet samt shorts, piratbyxor eller full längd. Ta några som passar ditt ändamål. Dessa kan jag också använda under den dagliga lunchen vid behov eller ha under skalbyxorna när det är riktigt äventyrligt väder ute.

Använder idag: Haglöfs Barrier pants III

Lagningskit

Rimlig mängd! Nål, tråd, ståltråd, paracord, remmar, multitool med tång, vissa saker kan gruppen ta en av, andra saker kanske alla behöver på individnivå. Tejp och buntband funkar dåligt i kyla. Finns mer att läsa på inlägget V&R.

Tratt

En tratt kan vara bra när du häller ner kokande vatten i dina flaskor och thermosar. Dina fingrar löper därmed en mindre risk för att bli blöta och sönderbrända. Jag brukar ha skalvantarna på då jag gör detta. Powerfuel bränsle flaska passar perfekt i Primus bränsleflaska och jag känner absolut inget behov av en tratt i detta fall men vissa gillar att använda det om man häller direkt från kastrullen. Akta så att inte handtaget lossnar isåfall.

Frukost

Personligen gillar jag Steelcut oat med  (med kanel, salt, torkade äpplen, torkade dadlar, russin och lite pulvermjölk att hälla på. Vill man ha havregrynsgröt men inte det andra så förgyller Varma Koppen hallon/blåbär gröten en hel del. Ibland tar jag med mig apelsinjuicekoncentrat som jag blandar med ljummet vatten. Lyxfrukost enligt mig. Jag försöker äta så bra som möjligt ute och gärna bättre än hemma så jag inte dagdrömmer om mat jag ska äta när jag kommer hem där ute.

Middag

Lätt att lyxa till och låta ta lite tid då du kan tillaga maten halvt nedkrupen i din sovsäck och ligger i tältet. Allt från så kallade one pots, mjuka taco-bröd som man steker med ost emellan till spaghetti och torkad köttfärsås med riven parmesan. Du lever i en frysbox och har lyxen av att kunna ta med nästan vad som helst. 1kg färdig oxpytt har jag tagit med mer än en gång. Mitt råd är att fråga dina kompisar som varit på vintertur samt gå till en friluftsbutik och kolla vad de har för utbud gällande böcker i ämnet friluftsmat.

Mat

Det ”rätta” valet av mat är ofta den viktigaste faktorn för din packnings vikt och volym. Det är inte ovanligt att maten varierar mellan 0,5 och 2 kg / dag. Min hamnar allt som oftast på strax över 1 kg med snacks och allt. Vad känns okej och var är balansen för dig för den kommande turen? Orkar du inte laga det hemma i ett varmt kök gör du inte heller det ute i fält efter en dags skidåkning.

Våtservetter

När tältet är uppe, dunjackan är på och sängen förberedd så brukar jag lägga in önskat antal våtservetter i innerfickan. De blir varma efter en stund och då tvättar jag av mig så gott jag kan. Jag sover mycket bättre, min sömn blir avsevärt bättre och därav blir också återhämtningen bättre.

Sovsäck

Jag förespråkar en väl tilltagen sovsäck. Personligen har jag en sovsäck som jag använt i 20+ år så även om du använder den 10 dagar per år är det värt det i mitt tycke. Tumma inte på sovsäcken! Det är här vi vilar och återhämtar oss efter en heldag ute i kylan. Vi har skidat och äventyrat hela dagen. Sinnena är fullmatade och vi behöver vilan! Ibland går det att kombinera två sovsäckar. Dun innerst och en i syntet utanpå. Den yttre blir alltid lite blötare/fuktigare därav denna setup. Kolla om det funkar för dig och om du upplever det som behagligt om du inte har en vintersäck. Om du inte kan stänga ordentligt runt halsen/bröstet utan upplever att det blir ett utbyte av luft då du rör dig kan man exempelvis lägga en fleecejacka eller liknande vid bröstet och på så vis reglera utbytet av luft då du rör dig. I mitt inlägg Sleep reell outdoors får du fler bra tips som kan hjälpa dig.

Liggunderlag

Desto längre från snön du kommer desto bättre. Jag använder ett vanligt 14mm liggunderlag. Gärna med jämn yta och slutna celler så att snön inte tenderar att fastna. Detta kombinerar jag med ett uppblåsbart liggunderlag som har ett högt R-värde och klarar kyla ner mot -30C. Du kan enkelt addera R-värdena på de två och se om du har tillräckligt högt värde för vad du ska ut i. Tänkvärt är dock att de uppblåsbara liggunderlagen kan delaminera, ventilen/packningen kan gå sönder samt att det kan gå hål på dom. Det blir då platt som en plastpåse och isolerar mer eller mindre ingenting alls. Lagningskit är ett måste! Ska man vara helt säker hade jag föredragit dubbla vanliga liggunderlag i cellplast på vardera 14mm. De uppblåsbara liggunderlaget fyller du lättast med en extern pumppåse som du fyller med luft och sedan flyttar in i liggunderlaget genom att krama om påsen. Då du ligger på liggunderlaget ska du sjunka ner till hälften och ligga plant men inte mer men om du sitter på det blir det oftast genomslag. Blåser du upp det hårt och sedan värmer upp det under kvällen genom att ligga och sitta på det expanderar luften och det riskerar att delaminera. Detta är några av anledningarna till att jag kompletterar med ett vanligt liggunderlag under. Det uppblåsbara liggunderlaget kan också kännas kallt till en början. Det blir så då du fyller det med kall luft. För att nörda vänder vissa på setupen och kör cellplast överst. Gör vad du känner mest för säger jag.

Nalgeneflaska

Koka vatten på kvällen så att du har mer än du behöver. Häll vattnet i Nalgene-flaskor med bred öppning, stäng flaskan lagom hårt och trä strumporna du hade under dagen på dessa. Du kan lägga flaskorna vid fotänden, magen, armhålorna eller vid ljumskarna. Krama den! Efter någon timme gör dessa stor skillnad och du har vatten till frukosten. Ta med gummiband så kan du även fästa innersulorna samt innerskorna från pjäxorna så torkar även dessa upp under natten. Jag använder detta vattnet om jag blir törstig under kvällen samt till gröten på morgonen.

Kissflaska

Ibland är det skönt att slippa lämna sovsäcken och tältet. Med en flaska behöver du inte vakna till lika mycket och kan relativt enkelt göra dina behov i sovsäcken eller tältet. Missa inte! Personligen har jag inga problem med att gå ut om det behövs under natten. Jag somnar enkelt om och jag behöver inte vara rädd för att missa flaskan.

Powerbank

Låt den ligga i sovsäcken. När du fluffar sovsäcken på kvällen brukar powerbanken vara kall och ha dåligt med kräm men när du kryper ner i säcken med dina varmvattenflaskor blir den långsamt uppvärmd och du kan ladda det du behöver. För mig räcker en powerbank på 10.000 mer än väl.

Sovkläder

Jag brukar sova i Woolpower Lite underställ. Samt mössa och strumpor. Jag kör inte med sovsäckslakan då jag tenderar att snurra in mig i detta och vaknar ofta i någon känsla av att sitta fast och behöva krångla mig ut igen. Istället klär jag mig i detta dedikerade sovunderställ som jag endast sover i. På så sätt klibbar inte låren ihop. Jag sover bättre och ska jag ut mitt i natten har jag ett även ett basskydd.

Sova

Om du vill finns möjligheten att följa med på vintertur i Sarek med mig som din SFLO guide genom resebyrån PathfinderTravels. Det finns även mer information på min hemsida Inspirational Outdoors – Skidtur med pulka i Sarek.