Packlista för turskidåkning

Packlista för turskidåkning

Skidor

Jag använder idag ett par skidor som är 208 cm långa och har stålkant. På dem har jag monterat Rottefella BC Magnum-bindningar, men tidigare använde jag den klassiska 75 mm 3-pins-bindningen. Båda fungerar bra för turskidåkning, enligt min erfarenhet.

Bindningar finns i många olika varianter, men de kan delas in i tre huvudgrupper: kabelbindningar, tåbindningar och pinbindningar. Jag valde tåbindningar eftersom de ger större rörelsefrihet, även om de också innebär en högre belastning vid infästningen av pjäxan.

Längre skidor är ett bra val för turskidåkning eftersom de både är kursstabila och sjunker mindre i snön jämfört med kortare skidor. Om du har ett par skidor som har några år på nacken kan det vara värt att kontrollera att spannet är intakt, att bindningarna sitter fast och att skruvarna är åtdragna. Inspektera även stålkantens skick och slipa den vid behov. Kom ihåg att även vallningsfria skidor behöver glidvallas!

En annan sak att tänka på är att testa skidorna med en packad ryggsäck om du planerar att åka med en. Tyngden från packningen kan påverka skidans beteende i snön. Vallningsfria skidor är det vanligaste valet och svårslagna i skiftande snöförhållanden.

Tips! Hade jag köpt nya skidor och bindningar idag hade jag valt Rottefella Xplore-pinbindningen monterad på Åsnes Combat Nato Jeger-skidor. De har en bredare framkant än mina nuvarande skidor och en förstärkt kärna. Eftersom jag oftast går först, bär den tyngsta packningen och behöver extra bärighet i snön, skulle dessa skidor ge mig bättre flyt och göra det lättare att ta mig fram under dagen.

Använder idag: Åsnes Amundsen BC Fram med NNN BC Magnum bindning

Stavar

Ett par rejäla stavar med stora trugor är att föredra vid turskidåkning. När jag åker utför med pulka låter jag stavarna hänga fritt i handledsremmarna bredvid mig, samtidigt som jag håller i pulkans skaklar. Detta ger en mjukare och säkrare åkning, gör det lättare att bromsa pulkan och minskar risken för att skada tummen vid ett fall.

Om man är ovan, eller om det är första turen för säsongen, är det lätt att tappa balansen – särskilt när man åker över en rygg och pulkan kommer efter, tippar över kanten och trycker på bakifrån.

Det finns stavar med mindre trugor, avsedda för sommarvandring eller snöskovandring, men dessa teleskopstavar tenderar att tryckas ihop vid belastning. Jag upplever att de ofta måste justeras och förlängas under dagen eftersom de inte är konstruerade för skidåkning. Skidstavar är generellt mer robusta, både vad gäller material och låsmekanismer, jämfört med vandringsstavar.

Om en justerbar stav ändå börjar glida ihop kan det ibland hjälpa att använda ett multitool för att justera låsningen och få den att nypa bättre.

Använder idag: Black Diamond Traverse Ski Poles

Pulka

Det finns många olika varianter av pulkor. Jag har valt en modell från en norsk tillverkare som är 144 cm lång, vilket räcker mer än väl för mina turer. Från början hade jag en 118 cm lång pulka, men efter ett byte med en deltagare jag guidade i Sarek har jag nu en något större modell.

Om du planerar att dela pulka med någon är det viktigt att välja en modell med tillräcklig volym. En för hög packning kan göra pulkan instabil, benägen att välta och spåra dåligt om vikten hamnar fel. Hopfällbara skaklar, särskilt de som går att vika på mitten, gör transporten till och från fjället betydligt smidigare.

Alla pulkor jag testat får plats på hatthyllan ovanför sittplatserna på exempelvis X2000, så länge de inte är packade för högt. De kan även rymmas under den nedersta sängen i en liggvagn. Ett alternativ är att boka en hel sovkupé och ge pulkan en egen sängplats, vilket gör det möjligt att låsa in utrustningen när du sover eller sitter i bistron. Sovkupéerna är dock små, så om du delar kupé med andra kan det vara smidigare att förvara pulkan på hatthyllan i sittvagnen, där det oftast finns mer plats.

Använder idag: Fjellpulken X-Country 144 Touring

Ryggsäck/sele

Jag har egentligen aldrig använt enbart sele utan kombinerar den alltid med min Fjällräven Singi 48-ryggsäck. I ryggsäcken packar jag det jag behöver under dagen, så att jag slipper öppna pulkan mer än nödvändigt. Om jag vill ha en lättare packning bär jag enbart sovsäcken och dunjackan i ryggsäcken. Enligt min mening bör ryggsäcken vara så lätt som möjligt för en mer njutbar färd!

Vissa ryggsäckar har korta plattbandsöglor eller liknande fästen på avbärarbältet för att fästa skaklarna i. En del fungerar bra, medan andra kan bli ryckiga eftersom skaklarna rör sig fram och tillbaka i fästena. Detta händer särskilt om O/D-ringen eller öglorna är för stora eller sitter för löst.

Tips! Om pulkan känns tung och du har svårt att ta dig uppför backarna kan en lösning vara att tillfälligt lasta över tyngre föremål i ryggsäcken. På så sätt hamnar vikten mer direkt under fötterna istället för att dra dig bakåt. Om du ändå har svårt att ta dig uppåt beror det ofta på att lutningen är för brant eller att tekniken behöver justeras.

Använder idag: Fjällräven Singi 48 utbytt med Fjellpulkens midjebälte.

Glidvalla

En liten kloss, inte större än en tändsticksask, kan göra underverk när du behöver bättre glid – både på vallningsfria skidor och under pulkan. Ett enkelt sätt att få bättre glid och en roligare tur när underlaget känns strävt.

Stighudar

Ofta finns det flera sätt att ta sig an uppförsbackar, men ibland är stighudar nödvändiga – särskilt om pulkan är tung eller tekniken sviktar. Jag använder ett par hudar som är något kortare än skidorna och rundade i bakkant för bättre fäste.

Se till att limmet är i gott skick och sätt på stighudarna medan de är varma, då fäster de bättre. När du tar av dem och sätter ihop dem igen bör kanterna ligga tätt mot varandra. Jag brukar vika dem mot sig själva för att bevara limmets funktion under hela turen.

Vissa föredrar kortare eller smalare hudar för bättre glid, samtidigt som de fortfarande ger tillräckligt fäste under trampet. Mina stighudar fästs med en loop längst fram på skidan, fäst med två nitar. Om du har använt dem flitigt och skidspetsarna har nött mot loopen kan det vara bra att kontrollera om den behöver bytas ut. Nyare modeller har oftast en större bygel över ovansidan, vilket gör dem mer slitstarka.

Tips! Vid plusgrader kan stighudar börja klibba, och då kan impregnering vara en lösning. Små flaskor med impregneringsmedel finns att köpa och kan göra stor skillnad ute på fjället.

Använder idag: Montana Skins (45mm breda)

Pjäxor

Jag har valt ett svenskt märke med en uttagbar innersko. Framför tårna har jag gott om utrymme, cirka 15 mm, för att undvika tryck och kyla. Oftast använder jag både en tunnare och en tjockare strumpa, och ibland även en plastpåse som fuktspärr för att hålla allt utanför påsen torrt. Prova dig fram och se vad som fungerar bäst för dig.

Innerskon är enkel att ta med in i sovsäcken under natten och fungerar även bra i mina bivackskor. En bra turpjäxa ska sitta stadigt utan att vara för styv eller hård, samtidigt som den ger tillräckligt stöd i utförsbackarna.

För mig fungerar ordningen: liner, plastpåse, tjock strumpa. Vanliga plastkassar från butiker håller oftast någon dag innan limningen börjar ge upp – åtminstone för mig.

Använder idag: Lundhags Guide BC (filtinnersko)

Underställsbyxor

Jag skidar oftast i ett par tunnare, slätstickade ullunderställsbyxor. De håller mig tillräckligt varm, samtidigt som materialets stickning ger större kontaktyta och effektivt transporterar bort svett. Eftersom de binder mindre värme kan jag skida relativt hårt utan att bli för svettig.

Detta kan jämföras med rundstickad ullfrotté, som har mindre kontaktyta och mer luft, vilket gör den betydligt varmare i jämförelse.

Använder idag: Woolpower Lite

Skalbyxor med hängslen

Ovanför mina underställsbyxor har jag ett par skalbyxor med hängslen (*bib*), som effektivt stoppar vinden och håller mig varm under skidåkningen. Jag har även knäskydd i dem, vilket hjälper till att hålla knäna varma i busväder och senare på dagen när jag gräver ner snöpinnarna till tältet, sitter och visar saker eller fixar med utrustning.

Skalbyxor med hängslen i kombination med en anorak kan bli krångligt om det saknas en praktisk öppning för toalettbesök, eftersom anoraken först måste tas av. Det är enkelt om man har vanan inne och har valt rätt utrustning – men dyrt om man köper fel och riktigt besvärligt om behovet är akut och dragkedjan är svår att hitta. Små detaljer som kan göra stor skillnad, men som många kanske aldrig har tänkt på.

Använder idag: Fjällräven Eco Tour Trousers med knäskydd och ibland Arc’teryx Beta AR skalbyxor.

Damasker

Det är lätt hänt att snö letar sig in runt fotleden när snölåset på byxorna glider upp, vilket kan göra både kängan och foten blöt – och i förlängningen kall. Att torka blöta kläder och skor kräver mycket energi, och kalla fötter kan snabbt påverka humöret negativt.

Damasker ger ett extra skyddslager runt anklarna och hjälper många att behålla värmen i fötterna. Prova dig fram och hitta den lösning som fungerar bäst för dig!

Underställströja

Även här föredrar jag slätstickad ull. Ibland använder jag en långärmad brynja underst, då den är mycket behaglig vid hög intensitet.

Använder idag: Woolpower Lite följt av Aclima Woolnet

Mellanlagerströja

En mellanlagerströja med kort dragkedja för ventilation är perfekt när det blåser och temperaturen sjunker. Den är lite tjockare och bygger därför extra isolerande luft. Skön att ha när vinden trycker mot skaljackan.

Om jag blir för kall i Woolpower LITE adderar jag detta mellanlager för att skapa en temperaturbuffert, vilket minskar kylan som tränger igenom skaljackan.

Använder idag: Woolpower 200g Ullfrotté

Anorak /skaljacka

Jag använder en grövre anorak med blixtlås på sidorna för enkel ventilation. Kängurufickan är praktisk för att förvara saker man ofta behöver, men det är lätt att halva packningen hamnar där under dagen.

Min anorak är tillverkad i en bomulls-/polyesterblandning och saknar membran, vilket gör att den andas bättre. Skaljackan är lättare och vattentät, men jag uppskattar anoraken mest tack vare dess goda ventilationsegenskaper.

Tidigare tog jag inte alltid med skaljackan, men numera är det inte ovanligt med både plusgrader och nederbörd under en vintertur i mars. Att det är stabilt kallt i Sarek i slutet av mars är långt ifrån en garanti.

Använder idag: Fjällräven Anorak No 8 samt Arc’teryx Beta AR jackan.

Vindjacka

När det bara är några få minusgrader och vädret är fint räcker det för mig med en underställströja och en vindjacka med huva. Lätt, smidigt och bekvämt!

Använder idag: Fjällräven High Coast

Keps/mössa

Under färd använder jag oftast en tunn liner-mössa eller en keps med öronlappar. Kepsens skärm är skön vid soligt väder, och de rejäla öronlapparna skyddar när vinden viner. Min mössa med öronlappar må vara världens fulaste enligt frugan – men jag håller mig varm!

Använder idag: Klättermusen Mysse 3.0

Vantar

Jag använder tre olika sorters vantar som jag varierar efter behov. Närmast har jag en liner-vante i ull, men ibland byter jag ut den mot en trädgårdshandske eller en så kallad montagevante, som är mer slitstark och praktisk vid hantering av kök, kamera och annat småpill. Som mellanlager använder jag en lovikka-vante, stickad av min fru, och ytterst har jag en skalvante som är vind- och vattentät.

Den inre vanten är den enda fingervanten, medan de andra är tumvantar. Tumvantar ger bättre värme eftersom fingrarna hålls tillsammans, medan fingervantar separerar dem, vilket gör att de kyls snabbare. Om detta resulterar i att man ofta tar av sig vantarna för att göra saker kan det vara värt att tänka om eller öva på att bara ta av ett eller två lager.

På mina skalvantar har jag satt förlängda plattband över ryggen, vilket gör det enklare att tajta åt runt handleden – särskilt när alla vantarna är på och “krabbeffekten” gör sig påmind.

Mitt val: Hestra skalvantar + Woolpower Lite/200 tumvantar ev montagevantar och ofta egenstickade.

Solglasögon/goggles

Jag använder oftast mina slipade solglasögon och väljer oftast bort goggles, eftersom jag redan bär glasögon till vardags. Goggles ger bättre skydd mot vind och ströljus, men jag föredrar solglasögon för deras bekvämlighet och enkelhet.

Använder idag: Gamla slipade Nike

Putsduk för solglasögon/goggles

Vantarna och ullkläderna fungerar inte särskilt bra för att putsa glasögonen. En enkel putsduk väger nästan ingenting och gör underverk. Dessutom kan du njuta mer av omgivningen när du faktiskt ser den klart. Perfekt att förvara i det lilla extra facket i kängurufickan.

Energiintag

Fika ofta och mycket! Jag brukar ta en lite längre fika, sedan lunch och ytterligare en fika innan vi slår läger för kvällen. Längden på pauserna beror på väder och vind, men snacks som nötter, ölkorv, choklad och mandelmassa är viktiga för mig att ha mycket av under en vecka i fält. Variation är också nyckeln för att hålla energin och motivationen uppe!

Vätska

Att dricka små mängder ofta är viktigt under en vintertur. Eftersom vi smälter vårt eget vatten kan det vara bra att tillsätta C-vitaminbrus, Resorb eller liknande för att bibehålla balansen i kroppen. För min del blir det mycket nyponsoppa, blåbärssoppa och buljong.

Första hjälpen-kit

Jag har alltid med mig ett första hjälpen-kit. Under en vintertur ser kitet lite annorlunda ut. Förutom det vanliga innehållet har jag även en vindsäck, extra varmvatten i termos, förstärkningskläder och annat som kan vara avgörande i en nödsituation. Det viktigaste är att hålla sig varm, torr, mätt och att ha möjlighet att larma om något allvarligt skulle inträffa. Jag skriver detta under kategorin färdsel eftersom det är avgörande att ha utrustningen lättillgänglig även under färd – inte bara morgon och kväll. Det kan verka självklart, men jag har själv råkat packa ner det i pulkan utan att enkelt kunna komma åt det.

Solskyddsmedel

Näsa, kindben och resten av ansiktet blir lätt solbrända under fina dagar. Även om mars fortfarande är en vintermånad jämfört med april, är solen stark och tar ordentligt. Skydda dig med solkräm, gärna SPF 50+!

Kamera

En kamera för att föreviga äventyret är alltid kul. Jag använder en hållare som jag fäster på ena axelremmen till ryggsäcken, vilket gör det enklare att ta bilder under färden. Batteriet blir kallt i kylan, så jag förvarar det gärna i en ficka eller vante under dagen.

Eftersom jag har en systemkamera kan jag först kika genom sökaren för att få en känsla av bilden, sedan sätta i batteriet, göra inställningar, kontrollera fokus och fixa vitbalansen med gråkortet. Jag fotograferar alltid i RAW-format. På turer använder jag en hållare från Peak Design på vänstra axelremmen. Trots kalla temperaturer, ner till -25°C, har jag inte haft problem med batterifunktionen, men jag är nu inne på mitt fjärde kamerahus av samma modell.

Använder idag: Canon 5D Mark II med 24-70mm 2,8 L USM

Toapåse

Jag brukar förvara detta i en liten vattentät påse som jag fäster på ryggsäcken eller uppe på pulkan. I påsen har jag alcogel, toapapper samt ett eldstål för att enkelt kunna elda upp toapappret, alternativt en liten påse att samla det i.

Alcogel kyler huden när den avdunstar, vilket kan vara obehagligt i kallt väder. Ett alternativ är att använda en hård tvål eller liknande. Jag har testat olika lösningar men föredrar ändå alcogel.

Tjock dunjacka

Med “tjock” menar jag en fluffig expeditionsdunjacka med en vikt på runt 0,8–1,4 kg (min väger 1,4 kg). En rejäl jacka som ger skydd när det stormar, fungerar som värmande lager vid lunchpauser och håller dig varm vid längre stillastående. Den bör ha en bra huva och stora fickor både invändigt och utvändigt. Oumbärlig att ha med sig – både om olyckan skulle vara framme och vid reparationer i fält.

Vindsäck

Att kunna krypa in i en vindsäck vid behov ger skydd mot vind och kyla, även om det bara är för en kort stund. Det gör att du kan ta längre pauser och njuta mer. En vindsäck kan också användas för att isolera en nedkyld person genom att krypa in tillsammans, ta av pjäxor och strumpor, värma fötterna i armhålan samt ge energi och varm nyponsoppa. Lär dig hur du använder den på rätt sätt! Att bara sitta i den med vinden direkt mot ryggen och en tunn duk emellan ger inte mycket skydd. Den fungerar också bra för att byta om eller hantera hygien i skydd från väder och insyn. Sitt på ett liggunderlag och använd ryggsäcken eller annat stabilt bakom ryggen Använd det du har!

Spade

Jag föredrar rejäla spadar, gärna i metall eftersom de inte flexar som plast. D-handtag är bättre än T-handtag, särskilt när man använder tumvantar. Vissa modeller går att förlänga, vilket gör dem enklare att använda i kalla förhållanden. Att bygga en snövall i en lätt C-formad figur ger bra skydd mot vinden. Alla i gruppen behöver inte ha en spade, men många små spadar gör stor skillnad när det behövs. De används också för att gräva ner och upp snöankare, skapa en urgröpning i absiden och vid toalettbesök.

Thermos

Jag använder en 1,9-liters termos från Stanley. En större termos håller värmen bättre och rymmer mer vätska. Min har ett rejält handtag på sidan – om det går sönder har jag ingen reserv, så det gäller att vara försiktig. Beroende på din erfarenhet med termosar kan två stycken 1-liters vara ett bättre alternativ.

Jag använder sällan allt mitt varmvatten under dagen. Syftet är att dricka regelbundet, blötlägga torkad mat vid lunch och ha extra vatten kvar för att kunna dela med mig eller värma en person genom en extra halvliter i en Nalgene-flaska i en vindsäck. Fundera på vart du ska och vad som kan hända – det påverkar hur mycket varmt vatten du kan behöva.

Longspoon

Jag använder en lite längre sked i bambu, vilket gör det enklare att äta frystorkad mat om påsen inte går att riva av på två ställen. En kort sked i kombination med lovikkavantar kan bli både kladdigt och opraktiskt. Jag använder samma sked till frukost, lunch och kvällsmat. För säkerhets skull har jag även en reservsked ifall den ordinarie skulle försvinna eller knäckas.

Lunch

Jag har med mig en torkad portion mat per dag. Eftersom jag ofta sitter ute utan något bättre skydd, föredrar jag en maträtt där man enkelt kan hälla varmt vatten från en termos direkt i påsen. Efter att ha rört om låter jag maten stå innanför dunjackan tills den är färdig att äta. Till detta dricker jag en liter blåbärs- eller nyponsoppa per dag, men buljong fungerar också bra. Det är lätt att förbereda och smakar gott!

Isolerad matpåse

Jag packar om mina REAL och LYO (torkad friluftsmat) i 1-liters fryspåsar med ziplock. Det sparar både vikt och volym, vilket gör stor skillnad på längre turer. Varje portion blir cirka 10 gram lättare, och på en 10-dagars tur med tre måltider per dag sparar jag ungefär 300 gram enbart här. Jag använder en REpack från Hyperlight Mountain Gear för att hålla maten varm medan den återfuktas. Oftast har jag hela paketet – mat, vatten och den isolerade matpåsen – i innerfickan på dunjackan under tiden.

Tips! Fryspåsar tål inte kokande vatten, så kolla temperaturen på förpackningen innan du använder dem. REpack fungerar även med originalpåsarna eller så kan du använda en matthermos istället. De första 10+ vinterturerna i Sarek brukade jag helt enkelt hälla varmt vatten i påsen, stänga den, massera maten lite och stoppa den i innerfickan – det funkade också bra. Välj din nivå av nörderi!

Värme och kläder

Alla turer blir trista och jobbiga om du fryser! Här gäller det att tänka riktigt varmt – inget halvdant!

Snöborste

En borste kan vara bra för att ta bort snö från utrustningen och borsta rent innertältet. Jag använder en liten diskborste med skrapa från MSR, men oftast sopar jag enkelt av golvet med handsken istället. Ibland är borsten även användbar för att borsta bort iskristaller i taket eller på utrustningen.

Använder idag: Diskborste från MSR

Liljeholmes ljus

Jag vet att det innebär lite extra vikt, men att tända ett ljus i absiden varje kväll för mysfaktorn är guld värt. Det blir som en liten lägereld. Många gånger har jag kommit på mig själv med trötta ögon, vila blicken på det varma, avslappnande skenet. Personligen låter jag ljuset brinna ner i snön och slockna av sig självt under natten.

Bivackskor

En gudagåva! Lätta dunskor med överdrag är perfekta både i och utanför tältet. Tillsammans med fleeceinnerskorna från pjäxorna håller de fötterna varma och bekväma. Jag byter om till dessa så fort jag tar av skidorna – både för att röra mig runt i camp och när maten lagas. På morgonen använder jag dem ibland medan två 500 ml Nalgeneflaskor värmer mina skidpjäxor medan jag tar ner tältet.

För extra isolering har jag lagt in en extra sula av 14 mm liggunderlag. Eftersom mina dunskor bara går upp till ankeln kompletterar jag dem med Helsport Footbags för att hålla snön ute när jag fixar saker utanför tältet. Jag har till och med vandrat iväg utanför tältlägret i denna setup, bland annat för att kolla in toppen av Bierikvárásj.

Använder idag: Exped’s med Helsport Footbags

Anteckningsbok & blyertspenna

Jag använder blyertspenna för att anteckna mina tankar och upplevelser – den fungerar bra i alla vinklar och även i kyla.

Kök

Jag använder ett multifuelkök som är lätt att laga och underhålla i fält. Vissa modeller har ett enda munstycke (burner head), medan andra har flera. Om du föredrar kemiskt ren bensin, se till att ditt kök är kompatibelt med det bränslet.

Kök med ett enda munstycke fungerar generellt med alla bränslesorter, men modeller med flera munstycken är mer optimerade eftersom hålen är anpassade för respektive bränsletyp. Det är klokt att ha en reservpump och ett lagningskit. Om flera personer i gruppen använder olika kök kan det vara värt att samordna så att servicekit och reservdelar passar samtliga.

På vinterturer fäster jag köket på en tunn träskiva klädd med aluminiumtejp. Aluminiumet suger inte åt sig smält snö och gör det lättare att hålla rent. Jag fäster även bränsleflaskan med en rem men ser till att den enkelt kan lossas vid påfyllning eller avstängning, då trycket behöver släppas genom att flippa flaskan.

Ett bra vindskydd är viktigt för att behålla värmen runt köket. Fältkök kan vara opålitliga – flamspridaren kan bli ojämn, munstycket kan täppas igen eller få skador som gör att lågan brinner snett. Packningar kan behöva smörjas och pumpen kan tappa tryck om lädret torkar ut. Lär känna ditt kök och gör en genomgång innan du ger dig ut!

Jag brukar komplettera med en Fold-A-Cup eller en termoskopp för att enkelt kunna skopa upp vatten och hälla det i Nalgene-flaskor. Detta minskar risken att skålla sig. En liten tratt kan också vara användbar.

Använder idag: Primus Omnifuel (den äldre versionen)

Bränsle

Kemiskt ren bensin: Jag klarar mig bra på 2,5–3 dl per person och dag. För enkelhetens skull rundar jag oftast uppåt, då bränslet oftast säljs i 1-litersflaskor. Förbrukningen ökar i kyla och minskar i varmare väder. Även faktorer som kastruller med värmeväxlare, vindskydd, mattyp samt om man smälter snö eller använder flytande vatten påverkar åtgången. Detta är min uppskattning – vilken är din?

Använder alltid: Primus Power fuel

Kastruller

Det finns många kastruller på marknaden, men jag föredrar 2–2,3 liters kastruller med värmeväxlare. De sparar bränsle och minskar koktiden. Vissa kastrullset, som Primus Primetech, säljs med en isolerande påse, vilket gör det möjligt att hålla en kastrull varm medan du lagar något annat.

Ett bra lock är ett måste! Jag nämner detta eftersom många jag guidat har underskattat dess betydelse och ibland inte ens varit med i packningen. För att maximera värmeeffektiviteten, använd både lock och vindskydd, särskilt vid snösmältning. Om du lagar mat i tältet, se till att ventilera ordentligt – och kom ihåg att köket också behöver syre för att brinna optimalt.

Mitt val: MSR Alpinist 2 Cook System med MSR Heat Exchanger. (tagit bort muggarna)

Eldstål /tändstickor

Eldstål är pålitligt och fungerar alltid! Tändstickor är bra att ha för att enkelt kunna tända ljuset, annars måste köket användas för att få en låga, vilket kan vara omständligt. Att ha två olika lösningar och förvara dem på separata ställen är klokt, ifall en skulle försvinna, även tillfälligt.

Vid användning av eldstål lossnar små flisor, vilket kan orsaka “internal burnings” i vissa kök – något som bör undvikas. Dock är detta inte relevant för det multifuelkök jag använder.

Skräppåse

Ha en plan för att förvara allt skräp redan från start. Tänk igenom vad som kan bli skräp och hur du kan minska mängden genom smart packning hemma.

Jag försöker även sortera mitt skräp direkt i fält, så att det blir enkelt att slänga när jag når målet eller passerar en fjällstation. På så sätt slipper jag stå och sortera en veckas skräp i efterhand.

Stekspade/slev osv

Beroende på matval behövs olika köksattiraljer. Själv klarar jag mig med en sked och en stekspade till alla mina rätter. Ibland tar jag även med ett litet rivjärn för att riva parmesan i generösa högar över maten. Det fungerar utmärkt även på frystorkad mat och kan förvandla en annars ganska homogen och trist måltid till något riktigt lyxigt.

Matskål

Det finns många olika alternativ. Till vardags använder jag en tallrik av metall, men på vintern byter jag ut den mot en rund tallrik av plast. Den ser ut som något en hund skulle kunna dricka ur – och fungerar perfekt, även när jag har tjocka tumvantar på.

Mitt val: MSR DeepDish plate från kastrull kitet

Bestick

På vinterturer använder jag alltid en sked med långt skaft, samma som jag har vid lunchen. Ibland hade det kanske varit bekvämt med ett helt bestickset, men en sked räcker oftast.

Kniv finns i multitool-verktyget för de få gånger den behövs. Välj verktyg utifrån matval – om spaghetti står på menyn dagligen kan en gaffel vara att föredra.

Hörlurar

Efter några dagar med snålblåst och kalla vindar som slipar förbi tältet eller sveper runt benen under dagens vandring, kan det vara skönt att plugga in hörlurarna. Några powerballader, soundtracket till Into the Wild eller Markoolios Vi drar till fjällen kan bryta av och lyfta stämningen.

Pannlampa

Pannlampan används vanligtvis bara i och runt camp. Jag har en lite större modell som drivs av fyra AA-batterier. Batteripacket sitter i nacken men kan kopplas om och placeras i innerfickan vid extrem kyla för att behålla kraften.

Jag tycker det är skönt att ha flera uppsättningar batterier, kunna lysa med full styrka när det behövs och dimra ner när jag bara behöver ledljus. Om pannlampan har inbyggt batteri krävs en powerbank för längre turer – se till att ta med rätt laddkabel!

Om du använder flera batteridrivna enheter kan det vara värt att välja modeller med samma batteristorlek. Själv använder jag enbart litiumbatterier, eftersom de inte tappar kraft i kyla.

Använder idag: Black Diamond ICON 700

Isolerbyxor

Jag har ett par byxor med fullängdsblixtlås i syntet, som jag främst använder i lägret utanpå mina underställsbyxor. Det finns många varianter att välja mellan – dun eller syntet, samt shorts, piratbyxor eller full längd. Välj det som passar ditt behov bäst.

Vid behov kan jag även använda dem under lunchpauser eller som ett extra lager under skalbyxorna när vädret är riktigt utmanande. Funderar på att införskaffa Mountain Equipment – frostline short för framtida turer. (vill även ha de som backup då jag springer trail i skogen)

Använder idag: Haglöfs Barrier pants III

Lagningskit

Ta med en rimlig mängd! Nål, tråd, ståltråd, paracord, remmar och ett multitool med tång är bra att ha. Vissa saker kan delas inom gruppen, medan andra kan vara nödvändiga på individnivå.

Tänk på att tejp och buntband fungerar dåligt i kyla. Mer information finns i inlägget V&R.

Tratt

En tratt kan vara praktisk när du häller kokande vatten i flaskor och termosar, då risken minskar för att blöta ner eller bränna fingrarna. Jag brukar ha skalvantar på mig när jag gör detta.

Powerfuel-bränsleflaskan passar perfekt i Primus bränsleflaska, så där känner jag inget behov av en tratt. Däremot föredrar vissa att använda en om de häller direkt från kastrullen – men se upp så att inte handtaget lossnar!

Frukost

Personligen gillar jag steel-cut oats med kanel, salt, torkade äpplen, dadlar, russin och lite pulvermjölk att hälla på. Vill man ha havregrynsgröt utan extra tillbehör kan *Varma Koppen* hallon/blåbär lyfta smaken rejält.

Ibland tar jag med apelsinjuicekoncentrat som jag blandar med ljummet vatten – en riktig lyxfrukost enligt mig. Jag försöker äta så bra som möjligt ute, gärna bättre än hemma, så jag slipper dagdrömma om maten jag ska äta när jag kommer tillbaka.

Middag

Det är lätt att lyxa till måltiderna och låta dem ta lite tid, särskilt när du kan laga maten halvt nedkrupen i sovsäcken inne i tältet. Allt från enkla one-pot-rätter och mjuka tacobröd stekta med ost emellan till spaghetti med torkad köttfärssås och riven parmesan fungerar utmärkt.

På vinterturer lever du i en frysbox och har lyxen att kunna ta med nästan vad som helst. Jag har mer än en gång packat med mig ett kilo färdig oxpytt. Mitt råd är att fråga vänner med erfarenhet av vinterturer och besöka en friluftsbutik för att se vad de erbjuder i form av böcker om friluftsmat.

Mat

Det ”rätta” matvalet är ofta den viktigaste faktorn för packningens vikt och volym. Det är inte ovanligt att maten väger mellan 0,5 och 2 kg per dag. För min del landar den oftast strax över 1 kg, inklusive snacks och allt.

Vad känns rimligt för dig, och var går balansen inför din kommande tur? Kom ihåg – om du inte orkar laga maten hemma i ett varmt kök, kommer du knappast göra det ute i fält efter en lång dag på skidor.

Våtservetter

När tältet är uppe, dunjackan på och sängen förberedd brukar jag lägga det önskade antalet våtservetter i innerfickan. Efter en stund har de blivit varma, och då tvättar jag av mig så gott det går.

Jag sover mycket bättre efteråt – sömnen blir djupare, och därmed också återhämtningen.