Packlista för barmarkssäsong

Jag skriver ofta utrustningslistor för att planera för kommande äventyr. När jag gör detta hänvisar jag till anteckningar från tidigare turer som hjälper mig att minnas vad som fungerade, vad som inte gjorde det och vad jag kanske vill experimentera med. Detta hjälper mig att ta mig igenom mängden saker som idag tävlar om vår uppmärksamhet.

En färdig lista gör förberedelserna inför nästa tur lättare, eftersom allt jag behöver göra är att bocka av varje sak när den packas. Självklart är vi alla individer, och de saker som får oss att känna oss bekväma skiljer sig åt, men jag tror att du kan dra nytta av min hårt vunna kunskap för att hjälpa dig packa.

De flesta som läser detta är förmodligen redan bekanta med de nödvändiga sakerna för en vandring, men det är viktigt att titta på variationerna av den utrustningen och hur den kan påverka din tur. Längden på resan, när på året och dina egna förmågor bör beaktas när du packar saker som mat, bränsle, kläder och batterier. Kom ihåg att det är stor skillnad mellan teoretisk och praktisk kunskap. Om du förbereder dig med dessa saker i åtanke kommer du garanterat att få en rolig, livsförändrande upplevelse där ute!

Ryggsäck

Jag föredrar stadiga, moderna ramryggsäckar. De väger visserligen lite mer, men fördelar vikten bättre, enligt min erfarenhet. Testa gärna att packa på olika sätt några gånger för att få en känsla för vad som fungerar bäst. Blanda mjukt med hårt för att optimera utrymmet, och packa gärna saker om möjligt i varandra för att spara plats. Se till att det viktigaste är vattentätt.

Fundera över hur du kommer åt din utrustning: Kan du öppna ryggsäcken från flera håll? Vad behöver du under dagen, och vad vill du snabbt kunna nå?

Jag brukar sitta på min ryggsäck vid kortare pauser. Genom att sitta på den i höjd med avbärarbältet, där sovsäcken är placerad, slipper jag sitta direkt på marken. Även med regnskyddet på kan jag enkelt nå sidfickorna, där jag förvarar snacks, karta, ett lättare första hjälpen-kit och annat smått. Det är en funktion jag sällan hittar hos andra ryggsäckar.

Att sitta på ryggsäcken ger också en mer avslappnad sittställning med lätt böjda knän, vilket gör det smidigare att komma igång igen – och jag slipper också rulla ut liggunderlaget varje gång jag tar en paus.

Mitt val: Fjällräven Kajka 65L +75L samt Singi 48

Packpåsar

Det är bra att ha packpåsar i olika storlekar och färger, så att du enkelt kan organisera och hitta dina saker. Att märka påsarna med frystejp och skriva vad de innehåller gör det också lättare att hålla koll på vad som finns i dem.

Tänk på att vattentäta påsar lätt kan fånga luft när de försluts, vilket gör att de tar onödigt mycket plats i ryggsäcken. Jag brukar sätta ett knä på min påse för att få ut så mycket luft som möjligt och därefter försluta den. För att optimera utrymmet kan du kombinera vattentäta påsar med mjukare saker som inte behöver skyddas mot eventuell väta, så att packningen blir mer formbar.

Kängor

Jag föredrar kängor med mellan höga skaft på fjällvandringar, särskilt om jag rör mig utanför lederna.

Varje kväll innan jag lägger mig tar jag hand om mina kängor. Jag borstar bort smuts, tar ut innersulan och, om jag orkar, plockar bort lite flock och inspekterar sulorna innan jag lägger dem i sovsäcken.

Gore-Tex-kängor med mycket foder fungerar ofta bra, men om de blir genomblöta kan de ta lång tid att torka, och det kräver mer energi än att torka en ren skalkänga.

Kängor finns med olika mycket stöd, olika höga skaft och varierande styvhet i sulorna. Fundera på vad du behöver: Behöver du extra stöd? Kommer du bära tungt? Vad passar bäst för dig?

Vid vad är det bra att ta ut strumpor och sulor ur kängorna för att hålla dem torra om du riskerar att bli blöt. Dra åt skosnörena lite tajtare och ha regnbyxorna över skaften för extra skydd. Om du byter till vadarskor rekommenderar jag att du undviker sandaler med rem mellan tårna eller andra liknande som inte sitter fast ordentligt – gamla löparskor eller liknande, med minimalt foder, fungerar ofta bättre.

Mina nuvarande: Lundhags Vandra II Mid

Långkalsonger & Underställströja

Jag har ett tunnare, plattstickat ullunderställ. Jag har det ofta under regnbyxorna när jag vandrar i regn – de håller mig lagom varm och transporterar bort svett effektivt. Jag har ett ställ att vandra i vid behov samt en likadan uppsättning då jag sover. Plattstickade underställ likt mitt har en större kontaktyta mot huden, vilket gör att fukt transporteras bort snabbare. Det kan jämföras med rundstickad ullfrotte, som har mindre kontaktyta och binder mer luft, vilket gör dem betydligt varmare i jämförelse.

Mitt val: Woolpower Lite

Vandringsbyxor

Jag föredrar vandringsbyxor med ventilationsöppningar både vid låren och vid skaftet på kängorna. De ska också ha flera bra benfickor – jag brukar till exempel vika ner kartan i höger benficka för att ha den lättillgänglig.

Mina regnbyxor måste fungera att bära utanpå vandringsbyxorna, även om jag sällan använder den kombinationen. Jag tycker ofta att lager-på-lager med vandringsbyxor och regnbyxor känns klumpigt, så vid regn byter jag istället ofta till mina underställsbyxor.

Stretchmaterial är skönt när man rör sig, men det kyler också när det blåser, och jag blir lätt snabbt kall om jag tar en längre paus.

Mitt val: Tierra Lite Track

Mellanlagerströja långarmad

Jag använder en half-zip-tröja i 200 g ull, perfekt när det blåser eller temperaturen sjunker. Den ger lagom värme under längre pauser och är en favorit under tidiga vår- och höstvandringar – jag lever praktiskt taget i den vid tillfällen både på hemmaplan och ute.

Mitt val: Woolpower 200g Ullfrotté med halv blixtlås

Skaljacka

Jag använder en slitstark skaljacka med ventilationsblixtlås på sidorna, vilket gör det enkelt att vädra ut överskottsvärme. En bra huva och passform är avgörande – du ska kunna ha ett mellanlager under och en extra förstärkningsjacka över vi behov, samtidigt som du fortfarande kan röra dig obehindrat.

Testa jackan ordentligt innan du ger dig ut. Huka dig ner och låtsas sätta ner ett markspik – känns jackan följsam och bekväm? Kontrollera även sömmarna, dragkedjan och se till att den är nytvättad och impregnerad innan avfärd.

Mitt val: Arcteryx Beta AR Jacket

Skal/regnbyxor

Mina skalbyxor har hellång dragkedja, vilket jag uppskattar eftersom det gör det enkelt att ventilera ut överskottsvärme och ta på och av dem utan att behöva ta av kängorna.

Vid vad kan dock vattnet tränga igenom dragkedjorna, vilket gör att de blir blöta snabbare. En bit silvertejp eller damask kan dock enkelt lösa det problemet. Mina byxor har en inre damask och funkar perfekt vid vad.

Mitt val: Arc´teryx Beta Trousers

Vindjacka

Vid lätt blåst eller när solen inte värmer tillräckligt tar jag på mig en vindjacka med huva. Den är smidig att röra sig i och ger bra skydd mot vinden.

Keps/mössa/buff

På sommaren sover jag oftast i en linermössa och använder keps under dagen. På våren och hösten har jag vanligtvis min Lundhags Beanie eller en rejälare från Klättermusen med öronlappar. En keps med stor skärm är skön i soligt väder, medan öronlappar ger bra skydd när vinden viner hela dagen.

Mitt val: Klättermusen Mysse 3.0, Lundhags Knak Beanie samt en enklare liner mössa från tex Aclima

Vantar

På sommaren använder jag enklare läderhandskar när jag bygger eller bär saker. Under vår och höst har jag oftast liners, tillsammans med tjockare tumvantar. Vid behov och längre turer norrut under hösten tar jag även med tejpade skalvantar och något extra par liners.

Mitt val: Hestra skalvantar + Woolpower Lite/200 tumvantar, eventuellt montagevantar och ibland egen stickade.

Solglasögon

Jag använder mina äldre slipade solglasögon. Jag har glasögon i vanliga fall. Sköna att ha vid låg sol och ihållande blåst. Vantarna och ullkläderna fungerar inte alltid så bra för att hålla glasen rena. En enkel putsduk väger knappt något och gör underverk.

Energiintag

Fika ofta och mycket! Jag brukar under en dags vandring ta en lite längre fika på förmiddagen, en ordentlig lunch och sedan ytterligare minst en längre paus innan vi slår upp lägret på kvällen utöver de regelbundna kortare pauserna. Fikapausernas längd varierar beroende på väder och vind, men snacks som är enkla att äta, som nötter, ölkorv, choklad och mandelmassa, behövs i stora mängder under en vecka. Variation är också viktigt!

Vad gillar du att äta när du är ute? Föredrar du socker eller en blandning av bra fett, protein och kolhydrater?

Vätska

Att dricka små mängder ofta är viktigt under en längre tur. C-vitaminbrus, Resorb, buljongtärningar och liknande kan vara bra att ha med. Jag använder en Nalgene-flaska med liten öppning, vilket gör det lättare att dosera och dricka regelbundet. Oftast dricker jag vatten från en fold-a-cup mugg som jag har lätt tillgång till då jag passerar vattendrag så jag kan minimera bärandet av vatten.

Första hjälpen-kit

Jag har alltid ett vattentätt första hjälpen-kit med mig. Utöver kitet brukar jag även packa en vindsäck, ibland varmvatten i en termos och lite annat smått och gott. Det viktiga är att hålla sig varm, torr och mätt, samt att kunna larma om något skulle gå riktigt illa.

Jag nämner detta under kategorin färdsel eftersom det är viktigt att ha dessa saker tillgängliga, inte bara på morgonen eller kvällen, utan även när vi är ute och rör oss. Det kan verka självklart, men jag har också lyckats packa ner det längst ner i ryggsäcken, vilket gör det svårt att komma åt vid behov. Ibland har jag 2st. Ett lite mindre med snabb tillgång och ett rejälare större inne i ryggsäcken.

Kamera

En kamera för att föreviga äventyret är alltid roligt. Jag använder en hållare som jag fäster på ena axelremmen på ryggsäcken, vilket gör det lättare att ta bilder under färdsel. Eftersom batteriet kan bli kallt under vår och höst är det bra att förvara det i en ficka eller ett skyddat utrymme om det är känsligt.

Eftersom jag använder en systemkamera kan jag snabbt ta fram kameran, få en känsla för bilden genom sökaren, justera inställningarna, kontrollera att fokus är rätt och sedan ta en bild med gråkortet. Jag fotograferar alltid i raw-format för bästa kvalitet. Kameran sitter på en hållare från Peak Design på vänstra axelremmen under turen.

Mitt val: Canon 5D Mark II med 24-70mm 2,8 L USM

Toapåse

Jag brukar ha en liten vattentät påse som jag fäster utanpå ryggsäcken, där jag förvarar alcogel, toapapper, en liten spade, en liten fryspåse och eldstål för att kunna bränna det använda toapappret. Om det råder brandrisk tas pappret med i påsen tillsammans med resten av skräpet. En liten spade av aluminium eller liknande är bra för att gräva ner avfallet.

Det är viktigt att lämna så lite spår som möjligt, så om man kan gå förbi platsen utan att se att man varit där, är det okej.

Hur mycket toapapper använder du på en vecka? Jag brukar ta den rulle som redan sitter på hållaren – den är ofta delvis använd och lagom mycket på. När jag ska vara ute en vecka tar jag en hel rulle. Jag vill inte sitta på fjället med en blöt toarulle och alldeles för lite papper.

Strumpor

Jag brukar kombinera ett tunnare par med ett tjockare. Ibland använder jag dubbla tunna strumpor. I en idealisk värld ska friktionen uppstå mellan strumporna, där den innersta tar all smuts och salt. Den innersta strumpan behöver därmed också bytas och tvättas oftare.

Kom ihåg att ofta lufta fötterna och “fånga moln” med tårna när du pausar. Ull- och nylonblandningar är bäst, men var försiktig med enbart nylon, då det kan ge en “brinnande” känsla vid långvarig användning.

För en vecka på tur brukar jag ta med mig tre tunna par och två tjocka par.

Underkläder

Underkläder ska ha en skön passform. En del klarar sig på två par under hela turen, medan andra föredrar ett par per dag. Hur mycket plats tar de, och hur många behöver du för att må bra?

Välj bort bomull och prioritera ull för bästa komfort och funktion.

Stavar

Jag föredrar stavar som är rejäla och utan onödiga delningar som kan krångla. I besvärlig terräng eller vid vad fungerar de som ett tredje ben och ger betydligt bättre stabilitet.

Stavar är också till stor hjälp både uppför och nedför, då de avlastar benen och sparar energi. I vissa situationer kan en enda stav räcka, men jag rekommenderar ändå att ta med båda för bästa stöd och balans.

Fluffig jacka

En rejäl jacka som står emot stormen – perfekt att ta på vid lunchpausen eller när man står stilla en längre stund. Den ska ha en bra huva och rymliga fickor. För mig är huvan ett måste – den ger både värme och skydd på ett sätt som en jacka utan huva aldrig kan. Under kvällsgenomgångarna ute i fält blir den dessutom ovärderlig.

Mitt val: Fjällräven Expedition Pack Down Hoodie M

Vindsäck

Jag använder främst vindsäck på vintern, men även under tidig vår och sen höst när jag guidar har jag ofta en med mig. Den ger möjlighet för en eller två personer att krypa in vid behov för att skydda sig mot vind och kyla.

Termos

Jag brukar ta med en termos på cirka 1 liter, oftast av märket Thermos eller Stanley. Om vädret är bra gör jag kaffe eller te i den innan vi ger oss av på morgonen och njuter av under förmiddagen för att sedan värma nytt vatten vid lunch. Är det däremot dåligt väder fyller jag den enbart med kokande vatten. Om det fortsatt dåligt väder vid lunch använder jag vattnet till min frystorkade måltid och tar en så kort rast som möjligt, utan att behöva stressa. Vid fint väder gör jag något gott att dricka medan jag plockar fram stormköket och kokar mer vatten. Jag använder ofta även en HMG Repack med 1 liters fryspåsar för att minska volym och vikt.

Bestick

För mig blir valet oftast en lite längre sked. Kort sked blir ofta bara kladdigt. Jag äter oftast all mat med denna sked men har på senare tid börjat använda ett bestickset. Jag har också en sked i reserv då den primära eventuellt kan gå sönder eller försvinna, om än tillfälligt.

Tält

Ett tält för 3-4 säsongsbruk fungerar bra under både vår och höst. Bra ventilation och en fungerande absid är avgörande. En ytterduk som går ner till marken kan göra stor skillnad under höstvandringar i fjällen, då snö kan förekomma. Om du är ute på en hösttur i Göteborg och det kommer lite snö, är det ofta okej att tänja på gränserna. Men om du befinner dig i Sarek på en veckotur, är det en helt annan sak. Ett sommartält, som t.ex. Hilleberg Yellow Label, funkar bra för det mesta.

Markspik

De grävs ner i vinkel från tältet för att förhindra att de åker upp när de spänns eller påverkas av vinden.

Bågar

Har du använt ditt tält under en längre tid eller lånat det, rekommenderar jag att du dubbelkollar så att lagningshylsan och en extra tältbåge-sektion finns med i kitet. Jag brukar alltid kontrollera alla ändar på varje sektion för att säkerställa att det inte finns några sprickor eller andra skador som kan försvaga konstruktionen. Skador uppstår ofta över tid, t.ex. när man håller i en sektion och slänger ut de andra längs marken så att de slår ihop – något som kan kännas bekvämt när man är trött och vill sätta upp tältet snabbt. Det är också viktigt att bågarna är rätt ihopsatta och att man inte tvingar isär sektionerna om de har fryst ihop under natten. Om det händer, greppa båda sidor om delningen och blås långsamt på dessa för att kunna dela dem utan att skada materialet.

Förvaring av tält

Jag delar ofta upp tältduken från bågarna och spikarna. Bågarna och spikarna står längs ryggen, medan duken ligger i säcken så att den är lätt att få tag på när det är dags. Jag brukar placera tältet högt upp i packningen, men glöm inte att ha regnkläder och första hjälpen lättåtkomligt.

Förbereda platsen

När jag har bestämt mig för en plats att sätta upp tältet på, tar jag av mig ryggsäcken. Jag brukar lägga ut liggunderlaget och ligga på platsen en stund för att känna efter. Känns det platt och bra? En liten lutning kan göra att du glider, och en sten eller rot kan göra att du senare vill flytta tältet.

Sätta upp tältet

Jag börjar med att kolla vilket håll vinden kommer från och placerar den lilla absiden (om jag har två på tältet) mot vinden. Först sätter jag i stormlinan sedan de vid markduken. Om det blåser mycket blir det ännu viktigare att göra detta ordentligt. Sedan reser jag tältbågarna i ordning – sektion 1, 2, 3, 4 – och avslutar med att göra samma sak på den andra kortsidan efter ett kort lyft och drag, så att allt ”rättar till sig” innan vi sätter fast det i marken. Om vi är två i det här läget och allt är under kontroll brukar vi dela på jobbet: den ena personen packar upp och gör sin proedur i tältet medan den andra sätter i resterande stormlinor och sträcker dem.

Eftersträcka stormlinorna samt säkra utrustning

Det är vid de sista kvällsbestyren – toa- och tandborstningsrundan – som detta ofta sker. Det är då man ibland får se norrsken, fryser en stund medan man betraktar naturfenomenet och undrar varför man inte tog på sig mer, så man kunde stanna ute och njuta längre.Under kvällsbestyrsrundan tar jag också och kollar så vi har koll på all utrustning. Dels så vill vi inte att den blåser bort, blir blöt eller trampas på. Kan tänkas självklart men haft flertalet människor med mig ut som glömt saker inkl en systemkamera.

Tältlampa

Oftast använder jag pannlampan som tältlampa för att hålla nere vikten, men om det finns plats och ork under kortare turer tar jag ibland med en liten gaslampa från Primus. Det innebär dock att jag också måste ta med mer gas. Ibland har jag med mig ett stearinljus precis som på vintern och hänger i taket eller placerar i absiden.

Anteckningsbok & blyertspenna

För att kunna skriva ner sina tankar och upplevelser. Jag föredrar blyertspenna, eftersom den är low tech och mer eller mindre alltid funkar.

Kök

Välj gärna ett kök som är enkelt att underhålla och laga om det behövs i fält. Prova gärna köket innan avfärd så du vet att det är intakt! Till köket behövs ofta ett bra vindskydd samt en kastrull med lock. Vad planerar du att laga när du är ute? Hur stort eller litet kan köket vara, och hur van är du att använda det? Jag använder en variation av kök som t.ex. Jetboil, Trangia 25-3 GB/DUO, Primus Spider samt Primus Ulti och Omnifuel beroende på folk, mat och resa.

Eldstål /tändstickor

Eldstål är fantastiskt och fungerar alltid! Det är också bra att ha två lösningar och förvara dem på olika ställen, så att du har en backup om det ena skulle försvinna, även om det bara är för en stund.

Skräppåse

Tänk på att förvara allt skräp på ett bra sätt. Ha i åtanke redan från början vad som kan tänkas bli skräp och fundera på vad du kan minska ner på redan hemma innan avfärd, eftersom det ofta både blir lättare och tar mindre plats.

Stekspade/slev

Beroende på matval behövs olika köksattiraljer. Jag lagar de flesta av mina maträtter med en sked och en stekspade. Ibland tar jag även med ett litet rivjärn för att kunna riva parmesan eller något annat gott att toppa maten med.

Matskål

Det finns många olika alternativ. Vanligtvis använder jag en tallrik av metall, men när det är kallare ersätter jag den med en rund matskål i plast. Den ser ut som något hunden skulle dricka ur, men den fungerar perfekt.

Bestick

En sked med långt skaft, som den jag använder vid lunchen, är det jag alltid tar med på tur. Ibland kan ett bestickset vara praktiskt, men jag tycker att en sked räcker bra. En kniv har jag i multitool-verktyget de få gånger jag verkligen behöver den. Välj bestick beroende på vad du ska laga för mat.

Bränsle

Har du använt köket under en längre tid och har koll på mängden bränsle? Ett sätt att uppskatta förbrukningen är att väga gastuben före och efter att du har lagat mat. Du får en differens som du kan anteckna. Ju fler gånger du gör detta, eller i stort sett varje gång du använder köket, desto mer medveten blir du om hur mycket gas som behövs. På hösten kör jag ofta med vintergas från Primus, eftersom den fungerar bättre i låga temperaturer. Ett enkelt riktmärke brukar vara 1 st 230 g gastub per person och vecka om man kokar vatten tre gånger om dagen. Om jag guidar eller lagar mer avancerad mat, kan 2–3 st 230 g tuber vara mer lämpligt.

Kopp/mugg/kåsa

För att minimera vikten använder jag ibland muggen från termosen, om jag har en sådan med mig. Annars föredrar jag en vikkåsa som jag har i benfickan (fold-a-cup), då den är lätt att ta fram när man korsar en bäck. Har jag råd med lite mer vikt, tar jag gärna med en träkåsa, då känslan blir annorlunda.

Diskmedel och diskborste

Jag brukar ta med Sjö & Hav’s diskmedel och en disksvamp. Jag hämtar vatten och diskar med medlet på land. Diskmedlet är inte tänkt att användas direkt i vattnet då du diskar på land hinner det renas bort innan vattnet åter når vattendraget. Matrester hamnar inte heller i vattenbrynet och de matresterna som hamnar på marken plockar jag upp i min skräppåse då det naturligt inte finns på platsen.

Hörlurar

Efter några dagar med snålblåst och kalla vindar, som med sin slipande effekt drar förbi tältet, kan det vara skönt att sätta i hörlurarna och lyssna på några powerballader, soundtracket till Into the Wild eller kanske Markoolio’s Vi drar till fjällen?

Pannlampa

Används vanligtvis i och runt campen. Jag har en som är lite större och drivs av 4 AA-batterier. Batteripacket sitter i nacken men går att koppla om så att det kan ligga i innerfickan vid stark kyla för att inte förlora kraft. Jag tycker det är skönt att ha minst en extra uppsättning batterier, så att jag kan lysa med full styrka när det behövs och justera ner ljuset när jag bara behöver ledljus. Har man en pannlampa med inbyggt batteri, behöver man kunna ladda den med en powerbank vid behov, så kom ihåg att ta med rätt sladd! Om man använder flera elektroniska apparater som drivs av batterier, kan det vara värt att tänka på att alla ska använda samma batteristorlek vid inköp.

Mitt val: Petzl Tikka+,  Black Diamond ICON 700, Petzl NAO samt Petzl DUO S

Isolerbyxor

Jag har ett par byxor med fullängdsblixtlås. De är i syntetmaterial och jag använder dem mest i lägret, utanpå mina underställsbyxor vid kyliga morgnar och kvällar. Det finns flera alternativ att välja mellan: dun eller syntet, samt shorts, trekvarts och långbyxor. Välj ett par som passar dig. Jag kan även använda dessa under lunchen om det behövs.

Mitt val: Haglöfs Barrier pants III

Lagningskit

En rimlig mängd! Nål, tråd, tejp, multitool med tång – vissa saker kan gruppen dela på, medan andra kanske alla behöver på individnivå.

Frukost

Personligen gillar jag havregrynsgröt med kanel, kardemumma, salt, torkade äpplen, torkade dadlar, musli och lite pulvermjölk att hälla på. Jag har några förslag på recept sidan.

Lunch

En frystorkad måltid per dag. Man sitter ofta ute utan något större skydd, och en frystorkad rätt som du bara häller i varmt vatten i är enligt mig en enkel väg. Du rör om och håller den innanför jackan eller i en HMG REpack tills den är färdig att äta.

Middag

Det är lätt att lyxa till det när du är i sovsäcken och har tältet som skydd. Allt från grytor till mjuka taco-bröd som du steker med ost emellan och mycket mer. Fråga mig gärna om tips, eller köp en kokbok för friluftsliv, till exempel Vegohajk eller någon av Calazos alla böcker. Vill du äta enbart frystorkat hela veckan, så är det såklart också helt okej.

Snabbtorkande handduk och tvål

Kanske finns det möjlighet till ett kortare bad eller en uppfräschning i tältabsiden. Ta med ett kit så att du kan hålla hygienen i ordning.

Necessär

Med alla dina pinaler, tandborste och övriga nödvändigheter. Nagelsax kan vara bra att ha, men glöms ofta bort (den finns oftast i en multitool).

Sovsäck

Jag förespråkar en ordentlig sovsäck. Personligen har jag en äldre Marmot-sovsäck som heter Sawtooth för hösten och en Marmot Hydrogen för sommaren. Tumma inte på sovsäcken, det är här vi vilar och återhämtar oss efter en heldag ute. Vi har vandrat och äventyrat hela dagen, sinnena är fullmatade och vi behöver verkligen vilan! Ibland går det att kombinera två sovsäckar, men jag kör inte med sovsäckslakan eftersom jag ofta snurrar in mig i dem och vaknar ofta. Istället klär jag mig i ett underställ som jag endast använder för att sova i. På så sätt klibbar inte låren ihop och jag sover bättre. Om jag behöver gå ut mitt i natten har jag ett extra skydd. Ofta har jag också en tunnare sovmössa. Under en hösttur i Sarek rekommenderar jag en sovsäck med en komforttemperatur på – 8-9 grader Celsius. Fryser du lätt, välj gärna en ännu mer robust variant.

Kudde

Jag tycker att en kudde är guld värd. De första 20 åren rullade jag jackan eller något annat och använde som huvudkudde, men med en riktig kudde sover jag otroligt mycket bättre.

Liggunderlag

Jag använder ett vanligt 14 mm liggunderlag, gärna med en jämn yta och slutna celler, så att eventuell snö och annat inte fastnar så lätt. Detta kombinerar jag med ett uppblåsbart liggunderlag. Jag sover bra på denna kombination. Tänk dock på att det uppblåsbara liggunderlaget kan delaminera, ventilen eller packningen kan gå sönder, och det kan gå hål på det. Då blir det platt som en plastpåse och isolerar inte särskilt mycket. Lagningskit är ett måste! Enligt mig är det enklast att fylla de uppblåsbara liggunderlagen med en extern pumppåse, som du fyller med luft och flyttar in i liggunderlaget. När du ligger på liggunderlaget ska du inte sjunka igenom, men om du sitter på det blir det oftast genomslag. Då är det skönt att ha ett vanligt liggunderlag under.

Nalgeneflaska

Koka vatten på kvällen och häll det i en Nalgene-flaska. Stäng flaskan lagom hårt och trä strumporna du haft under dagen över den. Du kan lägga flaskan vid fotänden, på magen, under armarna eller vid ljumskarna. Krama den! Efter någon timme gör detta stor skillnad, och du har både värme och vatten till frukosten eller nära till hands under natten om du blir törstig.

Kissflaska/potta

Ibland är det skönt att slippa lämna sovsäcken och tältet. Med en flaska behöver du inte vakna till lika mycket och kan “lätt” göra dina behov. Missa inte! Personligen har jag inga problem med att gå ut om det behövs under natten. Jag somnar enkelt om och jag behöver inte vara rädd för att missa flaskan.

Powerbank

Låt den ligga i sovsäcken. När du fluffar sovsäcken på kvällen brukar powerbanken vara kall men när du kryper ner i säcken med din varmvattenflaska blir den sakta varm och du kan ladda InReach, telefon eller annat elektroniskt .